Klockan är snart elva på förmiddagen på Handelsbankens finansavdelning. Johan Boberg, ansvarig för Handelsbankens korta finansiering, sitter bakom tre datorskärmar fyllda med uppgifter om räntelägen, aktiekurser, och valutakurser. Om bara några minuter ska han skicka in bankens ”offer” för dagen – den ränta som Johan Boberg uppskattar att de skulle sätta på lån med olika bindningstider till en annan bank som deltar i systemet.

På fyra andra banker i landet, Swedbank, SEB, Nordea och Danske Bank, pågår samma sak. Om en kvart presenteras genomsnittet av de olika buden. Det är den siffran som går under namnet Stibor.

Rent konkret handlar det om en ganska odramatisk och rutinmässig procedur som upprepas varje bankdag. Men genomslaget är gigantiskt. Stibor påverkar uppskattningsvis transaktioner till ett värde av svårfattbara 40000 miljarder kronor, bland annat företagslån och rörliga bolån.

Samtidigt har systemet fått kritik för dålig transparens, brist på incitament för bankerna att redovisa sanningsenliga uppgifter och att för få banker styr nivån på den så viktiga referensräntan. Endast fem banker deltar sedan två internationella banker har hoppat av de senaste åren. Och det är en kritik som har vuxit i styrka sedan världsnyheten avslöjades – att den brittiska motsvarigheten, Libor, utsatts för manipulation vid ett flertal tillfällen.

Och trots att såväl Riksbanken som bankerna själva ihärdigt påpekat att inget tyder på att något liknande ska ha skett i Sverige, tyder nu alltmer på att vi inom kort får se förändringar i systemet. Härom veckan gick Riksbankens chef för finansiell stabilitet ut i SvD Näringsliv och förespråkade omfattande förändringar redan i år. Och nu tar för första gången en av bankerna bladet från munnen när det gäller deras egen syn på hur Stibor fungerar. En förändring är önskvärd, tycker Handelsbankens ställföreträdande finanschef Thomas Åhman.

–Ramverken för Stibor sattes upp innan finanskrisen. I dag lever vi i en diametralt annorlunda värld, med jätteskillnader mellan bankers rating och i deras inlåningskostnader. Det finns bra anledningar att göra om systemet utifrån de förutsättningar som råder i dag, så att transparensen kan öka och förtroendet bibehållas, säger han.

Enligt Thomas Åhman är risken i princip obefintlig att de svenska bankerna skulle ha höjt nivån på Stibor för att tjäna mer pengar på utlåningen – Handelsbanken har lika stor upplåning kopplad till Stibor, menar han, så några sådana incitament finns inte. Däremot kan han tänka sig att vissa banker under finanskrisen kan ha rapporterat en för låg nivå för att inte visa sig för svaga, även om det problemet var betydligt större i andra länder än i Sverige.

–Det är det här stigmaproblemet som man pratar om. När det var som värst ville kanske banker som inte fick tag i en sekin inte erkänna hur illa det var. Men i det fallet så gynnades ju bolånetagarna, eftersom räntan hölls lägre, säger han.

Riksbankens utredning av Stibor, som presenteras i höst, väntas innehålla förslag om att Stibor i fortsättningen på något vis knyts till verkliga transaktioner, för att på så vis undanröja möjligheterna för bankerna att lämna falska uppskattningar. Dt är en förändring som Handelsbanken skulle välkomna.

–Min personliga åsikt är att det bästa är att hitta ett internationellt ramverk för hur de här referensräntorna sätts, för att därifrån kunna öka transparensen, förståelsen och trovärdigheten för dem.

Klockan fem över elva dyker dagens nivå på Stibor upp på skärmen framför Johan Boberg: 2,08 procent för den viktigaste löptiden tre månader. Därmed är dagens Stiborarbete avklarat. I morgon väntar samma procedur igen.

–I dag var det inte särskilt dramatiskt. Ibland är det lite svårare, som när Riksbanken gör något. Då får man klura lite mer. Men det här är så som det sätts i dag, sedan får vi får ju se om det görs på ett annat sätt i framtiden.

SÄG DIN RÄNTA: Orolig räntan? Titta på Räntekartan