Näringsminister Maud Olofsson är den minister som ansvarar för
rymdfrågorna. Lars Leijonborg är med som forskningsminister, eftersom Sverige i rymden är både industri och forskning.
– Det är ett historiskt ögonblick när Christer Fuglesang blir första svensk i rymden. Den svenska rymdindustrin har potential att växa och vara en viktig del i att skapa fler jobb, säger Maud Olofsson genom sin presschef.
Sverige är direkt inblandat i rymdfärden med mer än Christer Fuglesang. Nasas rymdfärja Discovery är utrustad med värmekameror från Flir Systems, som finns i Danderyd, och ombord finns också rymdyoghurt från Arla.
Den svenska rymdverksamheten, som omsätter cirka 2 miljarder kronor per år, är mycket långsiktig och inget som får riskkapitalisterna att flockas. Rymdindustrin får förlita sig till institutionell finansiering till största delen.
Den förra regeringen la fram en strategi för rymd- och flygindustrin. Den nya regeringen vill inte vara sämre utan ska tillskjuta ytterligare 50 miljoner kronor till rymdverksamheten för 2007 för att understryka vikten av detta område.
Enligt Näringsdepartementet är rymdverksamheten strategisk dels genom sin betydelse för industriell utveckling, men också för att säkerställa samhällsnyttiga tjänster, bland annat transport, miljö och kommunikation. Industrin bidrar också till ny teknik och innovationer som är en viktig källa för avknoppningar och teknikspridning.
Det svenska rymdprogrammet genomförs till största delen i internationellt samarbete, främst inom ramen för europeiska rymdorganet ESA. Europas rymdsatsningar är ändå förhållandevis måttfulla, här satsas ungefär en hundralapp per person och år på rymdverksamhet, i USA satsas fyra gånger så mycket.
Svensk rymdindustri är mycket efterfrågad i internationella projekt men trots framgången har antalet sysselsatta inom rymdindustrin minskat sedan 1998.
– Rymdindustrin en del av industri-Sverige och en del av tillväxten, säger Thorwald Pettersson på Rymdstyrelsen.
– Rymdindustrin är högteknologisk inom flera teknikområden som är viktiga för tekniska högskolor och universitet för att dessa ska vara i framkant och behålla de bästa forskarna. När tekniken sedan omsätts i produkter och produktionstekniker sker det i synergi med andra teknikområden.
Den närmaste åren ska Sverige göra den största forskningssatsningen på 15 år, enligt Utbildningsdepartementet. Rymdforskningen får också en del av satsningen.
– Anslaget till rymdforskningen ska öka med 10 miljoner kronor i år och nästa år efter att tidigare år har legat ganska stilla, säger Mats Johnsson på Utbildningsdepartementet. Det är bra kvalitet på svensk rymdforskning och den står sig bra internationellt.
Rymdverksamheten i världen ger också upphov till saker som kan användas på jorden.
– Det mesta som utvecklats för rymdapplikationer används på jorden inom medicin, industriprocesser och gruvindustrin och är alltså inte något som vanliga människor kommer i kontakt med särskilt ofta, säger Anne Ytterskog på Rymdbolaget.
