Svenska hushålls växande skuldbörda är en het fråga, som de senaste veckorna engagerat såväl politiker som banker. Och inte minst SvD Näringslivs läsare, vars mejl och kommentarer strömmat in som svar på artikelserien om amortering och ränteavdrag.

• LÄS MER: ”Det är för billigt att låna.”

• LÄS MER: Krav på amortering får politiskt stöd.

• LÄS MER: Isacson: Amorteringskrav den rätta vägen?

Att ämnet väcker känslor är inte att undra på, svenskarna är ett lånande folk. Genom vikande konjunktur och skuldoro fortsätter den så kallade “bolånefesten”. Under de senaste sex åren har den totala utlåningen till bostäder ökat med hela 72 procent. Störst uppgång märks i lånen till bostadsrätter, som ökat med 121 procent.

Idag uppgår hushållens bolån till 2 150 miljarder kronor, där runt en fjärdedel utgörs av lån till just bostadsrätter.

Det visar statistik från undersökningsföretaget UC, som SvD Näringsliv har tagit del av och som gäller perioden från december 2006 fram till maj 2012, knappt sex år.

Att hushållens inkomster inte hängt med i bostadsrallyt märks tydligt.

Under de år som datan samlats in har svenskarnas skuldsättningsgrad (summan av bostadslån satt i relation till bolånetagarens årsinkomst) ökat rejält. Att hushåll har bostadslån som är dubbelt så stora som sin inkomst är idag inget ovanligt.

Den genomsnittliga skuldsättningen bland svenska hushåll ligger idag på 2 årsinkomster, en ökning med runt 26,5 procent sedan 2006. Mest skuldsatta är den yngre generationen. Låg inkomst i kombination med hög upplåning gör att den totala summa av skulderna hos unga bolånetagare ligger 2,7 gånger högre än deras årsinkomst.

Högst skuldsättningsgrad har, föga förvånande, storstädernas unga. Stockholms bolånekunder i åldern mellan 18 och 35 år har skulder som motsvarar fyra gånger deras årsinkomster.

Inte heller hushållens amorteringar har matchat den snabba upplåningstakten. Enligt UC:s statistik amorterar mindre än hälften, 47 procent, av de svenska bolånetagarna med bostadsrätter idag på sina lån. Bland husägarna är andelen något större, 62 procent.

• LÄS MER: Skilda världar för nordiska bolånekunder.

• LÄS MER: Stockholmarna vägrar amortera mera.

Att de senaste årens ekonomiska oro fått svenskarna blivit mer försiktiga är dock tydligt. Under 2007 ökade svenskarnas bolån med hela 16 procent, 2011 låg ligger ökningen på blygsamma 1,8 procent. En ordentlig inbromsning, trots att skulderna forsätter växa.

Enligt Tor Borg, chefekonom på SBAB ligger fler faktorer bakom att skuldsättningen inte växer i samma takt som tidigare.

– Bankerna är mer restriktiva med utlåningen än för några år sedan. Man kan även se att prisökningen på bostadsmarknaden stannat av något och det är sämre drag i ekonomin, säger han.

Att riskerna är större för de hushåll som dragit på sig stora lån skriver han också under på.

– Sitter du på lån med en hög belåningsgrad i förhållande till bostadens värde tar du två risker. I första hand handlar det om ränterisken. Går räntorna upp ökar dina månadskostnader. Det innebär även en prisrisk, då priset på den bostad du köpt kan gå ned.

I sig är risken för prisfall inget problem, menar Tor Borg, men har priserna gått ned så mycket att de understiger dina lån och du står inför en försäljning kan det bli problem.

Hans tips till de som funderar på att teckna ett bolån är att se till att man har marginalerna att klarar en framtida räntehöjning. Även om dagens räntor är förmånliga är det ingen garanti att de stannar på samma låga nivå på längre sikt, menar han.

• LÄS MER: Pensionsexpertens råd: ”Lägg krut på att amortera.”