– Ju mer affärsmässig profil som vi ger till Vattenfall och stärker lönsamhetskraven, desto bättre är det för konsumenterna. Och det är därför som jag hela tiden har profilerat att Vattenfall måste vara duktig när det gäller lönsamhet och bli bättre på det, säger Maud Olofsson till E24.

Vattenfall tillhör de bolag som finns på Alliansens försäljningslista. Men det är inte aktuellt med att släppa hela innehavet.

När regeringspartierna presenterade sitt valmanifest för ett par veckor sedan sade näringsminister Maud Olofsson att staten ska behålla huvuddelen av Vattenfall. Men hon sade samtidigt att man under nästa mandatperiod planerar att vidga ägarkretsen med en annan eller andra ägare än staten.

Det är dock inte tal om att Vattenfall ska bli en folkaktie, utan det är någon form av institutionell ägare som man tänkt sig. Ett exempel på tänkbar ny delägare är AP-fonderna, enligt Maud Olofsson.

Enligt henne kan en delförsäljning till en privat aktör göra Vattenfall mer professionellt och öka effektiviteten i bolaget, samt i slutändan sänka de priser som elkunderna får betala.

– Ja, det kan vara ett argument för att få in lite andra och lite nya tankar i Vattenfall.

Maud Olofsson tycker att Centerpartiet under den tid som Alliansen haft regeringsmakten har lyckats driva igenom åtgärder som förbättrat näringslivsklimatet. Men hon är ändå inte helt nöjd med vad man lyckats åstadkomma.

– Vi har ju gjort en hel del saker för att sänka kostnaderna. Vi har sänkt kostnaderna med 50 miljarder kronor för företagen den här mandatperioden.

En generell sänkning av arbetsgivaravgiften är enligt många företagare en av de viktigaste företagarfrågorna (bland annat enligt Företagarförbundets medlemsenkät). Deras krav går ut på att sänka arbetsgivaravgiften ned mot EU-snittet på 20 procent, från dagens svenska nivå på 31,42 procent. Man brukar dra parallellen till alkoholpolitiken där skatten är hög för att hålla nere alkoholkonsumtionen, på samma sätt håller den höga arbetsgivaravgiften tillbaka viljan att nyanställa. Hur ser du på det?

– Ska vi få ett bättre företagsklimat så måste vi sänka kostnaderna. Och man kan inte ha för hög beskattning om man vill att företag ska anställa, säger Maud Olofsson och konstaterar att Centerpartiet har propagerat för en sänkning av arbetsgivaravgiften.

Hon betonar också att sätten att finansiera de sociala försäkringssystemen ser lite olika ut i Europa och anser därför att en jämförelse med EU-snittet inte är helt möjlig att göra.

Ett annat område där Centerpartiet har gått på pumpen i regeringssamarbetet är ambitionen att reformera arbetsrätten. Partiet har bland annat kastat avundsjuka blickar på den danska så kallade Flexicurity-modellen.

Modellen, som började införas i Danmark under slutet av 1990-talet under ledning av den socialdemokratiske statsministern Poul Nyrup Rasmussen, går i korthet ut på att det både ska vara lätt att bli uppsagd och att få ett nytt jobb. Att arbetsgivarna får större möjligheter att säga upp anställda kombineras med en aktiv arbetsmarknadspolitik och en hög ersättningsnivå från arbetslöshetskassan.

Trots Centerns påtryckningar har Moderaternas linje segrat. Regeringens politik har gått ut på en fortsatt stark ställning för den så kallade svenska modellen, att både lagstiftning och uppgörelser mellan arbetsgivare och fackföreningar ska styra villkoren på arbetsmarknaden. Detta innebär framför allt ett stort mått av trygghet för de tillsvidareanställda arbetstagarna och höga trösklar att ta sig in på arbetsmarknaden.

Maud Olofsson medger att hon inte lyckats få särskilt mycket gehör från de andra regeringspartierna för Centerpartiets krav på förändringar i arbetsrätten.

– Jag fick ju inte med mig mina allianskolleger i det här valmanifestet. Men jag tänker fortsätta diskussionen. Och Centerpartiet är ju garanten, tycker jag, för att få fortsätta en diskussion kring en modern arbetsrätt.

I folkomröstningen om euron för sju år sedan var Centern det borgerliga parti som stod för en nej-linje. Men Maud Olofsson är nu mer positiv till den gemensamma valutan.

Hon säger att en utvärdering efter finanskrisen får visa vilka fördelarna och nackdelarna har varit med att stå utanför eurosamarbetet. Först efter en sådan utvärdering kan det bli aktuellt med att diskutera en eventuell ny folkomröstning.

Samtidigt säger Maud Olofsson att hon ser en rad fördelar för de svenska företagen med euron också i Sverige.

– Absolut, så är det. Det är lättare att resa också. Men tittar vi på det som har hänt i den här finansiella krisen så ska man säga att det viktigaste för svenska företag har varit att vi har haft ordning och reda i statsfinanserna.

Vad tror du är viktigast för att fler ska våga byta en anställning mot eget företagande?

– Egentligen tror jag att det är attityden till företagande. Jag skulle kunna säga regelverk, jag skulle kunna säga sänkta kostnader, bättre finansiering. Men i grunden handlar det också om en attityd i Sverige, om att vilja starta och driva företag och se det som en frihetsreform, ett sätt att förverkliga sin egen dröm.

– För kvinnor är den viktigaste reformen att öppna upp offentlig sektor.