Skulle den portugisiska staten ta in pengar via 10-åriga statsobligationer idag skulle landet få betala cirka 6 procent i ränta.

Det betyder att det aldrig har kostat Portugal mer att låna än vad det gör idag.

Räntenivån var dock ungefär densamma under senhösten 1999 och tidig vår 2000, men då var läget ett helt annat.

Då rådde högkonjunktur och alla marknadsräntor gick upp kraftigt i samband med att centralbankerna började höja sina styrräntor.

Nu är bakgrunden till den höga räntan ett grundmurat misstroende. Och det är viktigt att förtroendet återvänder och räntorna sänks.

- Inget europeiskt land skulle klara av en snittränta på statsskulden på 5-6 procent, säger Jussi Hiljanen, chefsstrateg på SEB.

Nu har största delen av Portugals statsskuld emitterats när räntorna var lägre vilket innebär att snitträntan ligger lägre än dagens räntenivåer.

- Men i en miljö där man har väldigt låg tillväxt och nästan noll procent i inflation – och kan förväntas ha det i flera år – så ackumuleras skulden. Om en sådan situation kvarstår under en längre tid kånkar landet, säger Jussi Hiljanen.

Precis som många andra EU-länder har Portugal under våren vidtagit åtgärder i ett försök att återvinna förtroendet och sätta stopp för ett skenande budgetunderskott.

Under våren har Portugal klubbat ytterligare ett sparpaket som innebär att man i år ska minska budgetunderskotet till 7,3 procent av BNP. Det innebär att man skruvar åt kranarna ännu mer. I mars var målet för 2010 ett budgetunderskott på 8,3 procent.

Bland annat har Portugal fryst löner för statstjänsteman och anställda inom statliga företaget. Momsen har höjts på alla kategorier av varor och man har infört en ny skattesats på 45 procent för högavlönade.

I förhållande till BNP ska Portugal spara 2 procent i år, 2,2 procent nästa år och 2 procent 2012. Det är en hel del, men det är ändå mindre än vad flera andra så kallade PIIGS-länder ska spara. Grekland och Irland planerar att spara 4,2 respektive 3,7 procent.

Och EU-kommissionen är visserligen nöjd med själva budgetmålen, men efterfrågar samtidigt kraftfullare strukturåtgärder.

Som på så många andra håll i Europa har sparåtgärderna lett till inhemska protester. Men de har varit relativt lindriga vid en jämförelse med exempelvis Grekland där protesterna tidvis varit våldsamma.

- Vi har inte haft några våldsinslag, säger Bengt Lundborg, Sveriges ambassadör i Lissabon.

- Ett antal fackföreningar anser att vissa åtgärder är fördelningspolitiskt diskutabla, till exempel att höja momsen på livsmedel från 5 till 6 procent. Men det har regeringen försökt att balansera genom att till exempel införa en ny skattesats på 45 procent för mycket högavlönade.

Samtidigt som åtgärderna inte ser ut göra särskilt mycket för kreditmarknadens förtroende för den portugisiska staten, har arbetslösheten forstatt att öka och är nu uppe i 10,6 procent.

Och i takt med att arbetslösheten ökar flyttar allt fler portugiser utomlands i jakt på arbete.

- Det är inget nytt för portugiserna att söka jobb utomlands och på det sättet visar en flexibilitet, säger Bengt Lundborg.

Ytterligare ett problem som Portugal har är att en fjärdedel av exporten går till ett annat PIIGS-land, nämligen Spanien. Båda länderna skulle behöva exportera sig ur krisen, vilket är en problematisk ekvation.

Trots det ser Bengt Lundborg vissa positiva tecken.

- Förra kvartalet ökade exporten med 10,8 procent och man har fått en hygglig respons på marknader i Mellanöstern. Angola i Afrika ingår bland de fem törsta exportmarknaderna och Portugal har en god potential på den brasilianska marknaden.