För bolånetagarna med rörlig ränta kom idag en oroväckande signal. Statliga bolåneinstitutet SBAB höjde sin tremånadersränta med 0,05 procentenheter. Även om institutet inte hänvisar till de små tecken på en bättre konjunktur som kommit den senaste så uppstår en akut fråga: kan man verkligen lita på Riksbankens räntebana?

Riksbanken har gång på gång den senaste tiden sagt att styrräntan kommer ligga kvar på en låg nivå under lång tid framöver. När reporäntan sänktes till 0,5 procent den 21 april sade riksbankschefen Stefan Ingves:

- Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå till början av 2011, ett budskap som han sedan upprepat, nu senast i ett tal på Avanza-dagen den 6 maj.

Även om Stefan Ingves i nästa andetag brukar tillägga brasklappen att ”räntebanan är en prognos inte ett löfte” så har Riksbanken alltså markerat tydligt att räntan kommer ligga lågt under lång tid. Genom detta vill man gjuta mod i försiktiga företag och hushåll och driva ned de långa räntorna.

Men på frågan om marknaden litar på Stefan Ingves räntebana blir svaret ett rungande ”NEJ!”, menar Henrik Mitelman, chefstrateg på SEB.

- Marknaden litar inte alls på Riksbankens räntebana. Man har prisat in att det kommer räntehöjningar redan vid juletid i år och avviker alltså rejält från Riksbankens syn, säger han.

Enligt Henrik Mitelman finns det flera anledningar till misstron mot Riksbankens prognoser. Huvudorsaken är att det på sistone visat sig en rad blygsamma tecken på ekonomisk återhämtning.

- Dels är det de gröna skotten, dels är det historiken. Räntebanan har tidigare visat sig vara ett ganska dåligt rättesnöre, det är mer regel än undantag att Riksbanken agerar annorlunda än den säger, säger han och får medhåll.

- Huvudskälet är att det nu finns ett sentiment på marknaden att konjunkturen håller på att stabilisera sig. Dessutom ligger ju riskerna alltid på uppsidan när räntan ligger så lågt som den gör. Det blir mer sannolikt med överraskande höjningar än sänkningar, säger Michael Boström , analyschef på Danske Bank.

Därmed inte sagt att SEB och Danske Bank själva tror att Riksbanken kommer att tvingas till snabba räntehöjningar.

- Vi ligger mer på Riksbankens linje. Vi tror att det kommer ta lång tid innan de börjar höja på grund av den svaga arbetsmarknaden framöver. Vi tror att räntan kommer ligga still på de här nivåerna under hela 2009 och 2010, säger Henrik Mitelman och tillägger:

- Det finns dessutom en god chans att Riksbanken sänker räntan en gång till den 2 juli.

- Vår prognos sträcker sig till slutet av 2010 och då tror vi inte på några räntehöjningar, säger Michael Boström.

Sven-Arne Svensson, chefekonom på Erik Penser Bankaktiebolag är inne på samma spår.

- Erfarenhetsmässigt har det visat sig sunt att inte tro på Riksbankens bedömningar, de räntebanaor man har målat upp sedan början av 2007 har inte stämt en enda gång. Men den här gången tror jag faktiskt att räntan kommer ligga lågt fram till början av 2011, säger han.

Även på SBAB tror man trots dagens höjning att det kommer dröja till slutet av 2010 innan de första höjningarna från Riksbanken kommer.

På Nordea däremot tror man på snabbare räntehöjningar. Här tror man att Riksbanken kommer att börja höja räntan redan ”under andra halvan av 2010”.

- Vi har en lite ljusare bild än Riksbanken. En del i Riksbankens policy är nu att hävda att räntan ska hållas låg under en längre tid. Men detta går inte helt att lita på. Räntan är som vanligt beroende av vilken statistik som kommer in, säger Tomas Niemelä, makroekonom på Nordea.

Flera bedömare menar att Riksbanken själv spätt på osäkerheten om den framtida ränteutvecklingen genom att sända ut dubbla signaler. I sitt tal den 6 maj tog Stefan Ingves själv upp möjligheten att den globala ekonomin återhämtar sig snabbare än Riksbanken förutsett.

Detta spädde på intrycket från ett tal från vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak som tidigare flaggat för att snabba räntehöjningar kanske kan behövas.

- Skulle inflationstrycket istället öka kan räntan behöva höjas snabbare än vi nu räknar med, sade hon i ett tal den 27 mars.

- Det där talet från Wickman-Parak ligger som en våt filt över marknaden, marknaden är orolig för att Riksbanken snabbt ska börja höja räntan, säger Henrik Mitelman.

Både han och Michael Boström på Danske Bank efterlyser nu en tydligare utfästelse från Riksbanken om att räntan ska hållas låg under överskådlig tid.

- Vill man verkligen få ned boräntorna och marknadsräntorna så borde man ju istället säga rakt ut att räntebanan är ett löfte och ingen prognos. Det vill man ännu inte göra men vi tror att Riksbanken är på väg åt det hållet, säger Henrik Mitelman.

- Om den faktiska räntenivån ligger högre än vad Riksbanken vill att den ska göra, då har man ett problem. Då måste man hitta på något annat, till exempel att surra fast sig vid masten på ett tydligare sätt, säger Michael Boström.