Den ekonomiska standarden för Sveriges hushåll har ökat kraftigt under 2000-talet, konstaterar Statistiska Centralbyrån (SCB) i en rapport om inkomstfördelningen 2010.
Under 2010 var de svenska hushållens ekonomiska standard hela 37 procent högre än vad den var 1999, standarden ökade varje år under 2000-talet.
Ökningen har dock inte varit lika stor för alla svenskar och inkomstskillnaderna har blivit större under perioden, de yngsta har exempelvis haft en bättre utveckling än de äldsta.
För barn, 0-19 år, har den ekonomiska standarden blivit 40 procent högre medan de som är 75 år och äldre har haft en ökning på 22 procent.
De som är utrikes födda har inte haft lika stor standardökning som de som är födda i Sverige, skriver SCB. För vuxna utrikes födda, 20 år och äldre, har ökningen varit 24 procent. Det kan jämföras med 37 procent för de som är födda i Sverige.
Förvärvsarbetande mellan 20 och 64 år ökade sin ekonomiska standard med 39 procent under 2000-talet medan icke förvärvsarbetande fick en blygsammare ökning med 6 procent.
En stor försämring har skett för dem som inte jobbar när man jämför med dem som har ett jobb. År 2010 hade en icke förvärvsarbetande en ekonomisk standard som låg på 57 procent av vad en förvärvsarbetande hade, 1999 var motsvarande andel 75 procent.
SCB konstaterar att inkomsterna har ökat i samtliga inkomstskikt, men ökningen är betydligt större för dem som har de högsta inkomsterna.
För den femtedel av befolkningen som har högst ekonomisk standard ökade inkomsterna med 46 procent under 2000-talet. Den femtedel av befolkningen med lägst ekonomisk standard fick samtidigt en ökning med 20 procent.
Under 2000-talet har andelen av befolkningen med låg ekonomisk standard ökat från 8 till 14 procent, enligt SCB.
För ensamstående med barn har andelen ökat från 11 till 30 procent medan andelen bland sammanboende med barn endast ökat marginellt; från 8 till 9 procent.
