Mer tid nära barnen kan vara en av anledningarna till att mammor oftare är sjuka än pappor.
Scanpix
I nästa vecka väntas regeringen ge Försäkringskassan i uppdrag att borra djupare i det faktum att kvinnors sjukfrånvaro skjuter i höjden efter att de blivit föräldrar. Det skriver Dagens Nyheter på torsdagen. Man ska göra en utredning på föräldrar med barn födda runt 2005 och titta bland annat på hur sjukfrånvaron hänger ihop med om föräldrarna är ensamstående eller sammanboende, vilka yrken, socioekonomisk tillhörighet och hur stora förvärvsinkomster de har.
Kvinnor i åldersgruppen 30-39 är dubbelt så mycket sjukskrivna som män, enligt Försäkringskassan. En rapport från Ifau, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, från 2011 visar att det är just när det första barnet fyllt ett år och det börjar bli dags för förskola som mammornas sjukfrånvaro drar iväg från pappornas. Och det håller i sig under många år, även i åldersgruppen 40-49 år ligger kvinnors sjukdagar dubbelt så högt som männens.
• LÄS OCKSÅ: Ännu ett nytt vab-rekord har satts
• LÄS OCKSÅ: Vabbar? Nej, vi vobbar
Kristina Holmgren är medicine doktor och arbetsterapeut vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet. Hon har forskat på arbetsrelaterad stress hos sjukskrivna kvinnor och sett ett samband mellan sjukskrivning och att en större andel kvinnor jobbar i omsorgsyrken där det kan vara svårt att sätta gränser eftersom en tredje part blir drabbas.
– Att ha svårt att sätta gränser i kombination med högt arbetstempo ger stor risk för arbetshälsan. Andra studier visar ju att kvinnor i fertil ålder har en större upplevd ohälsa och det tolkas som att det beror på att de fortfarande har ett större ansvar hemma, en slags dubbel börda med hemarbete och yrkesarbete.
Jörgen Larsson som forskat om deltidsarbete bland småbarnsföräldrar pekar på att förväntningarna på en bra mamma fortfarande ser väldigt annorlunda ut än på en bra pappa.
– Mammarollen och yrkesrollen verkar skapa en inre konflikt som de mår dåligt av, säger han.
Att mammor tar 64 procent av vab-dagarna och jobbar mer deltid innebär också att man tillbringar mer tid med sina barn och troligen löper större smittorisk. Är barnen ”mammiga” kan de dessutom vara mer fysiskt nära.
– Mammor spenderar i snitt mer tid nära sina barn. Men frågan är då varför? Jag tror inte att det är biologiskt givet förutom de minutrar då själva amningen sker. Ett svar är att vi har en tradition där mammor är föräldralediga först och mycket längre. Då etablerar barnen en starkare anknytning och blir mammiga, säger Jörgen Larsson.
Han har skissat på förslag på 35-timmarsveckor för småbarnsföräldrar och är av åsikten att det måste ges incitament, annars händer det inget med vab- och deltidsiffrorna tror han.
– Det har inte skett någon förbättring när det gäller könsfördelningen av deltid och vab mellan män och kvinnor sedan 70-talet. Det är bara när det gäller föräldraledigheten som det skett förändringar och det visar att det inte händer inte per automatik utan kräver politiska styrmedel. När det gäller genusmönstren i hemmet har det skett större förändringar än i arbetet. Det tror jag beror på att i arbetslivet ska förändringen ske i relation till chefers och hela samhällets förväntningar.
Utredarna på Försäkringskassan ska också studera om det finns sjukdomar som kan kopplas till graviditeten och förlossningen.
