Jag sparar det jag får över, från mitt extrajobb på restaurang, i byrålådan. Det blir inte så mycket. Mycket går till kläder. Jag tror inte jag kommer att ta några sms-lån.

7 Sparar du och i så fall hur? Hur ser du på sms-lån?

Många lobbar för att privat­ekonomi ska få ta större plats i skolorna, kanske bli ett eget skolämne. Bankernas privatekonomer trycker på liksom Unga Aktiesparare med flera. Men den ansvarige ministern Mats Odell är något kallsinnig även om han sagt att han kan tänka sig en allmän finansiell folkbildning efter brittisk modell.

Ett led i lobbyarbetet för mera privatekonomi i skolorna är en stor intervjuundersökning från Danske Bank. Banken har låtit ­undersökningsföretaget Zapera ställa en mängd privatekonomiska frågor till ett stort antal ungdomar 18–19 år gamla i de nordiska länderna och på Irland. Samtidigt drar banken igång en rad aktiviteter riktade till just skolorna.

Ett av huvudbudskapen i den mycket omfattande undersökningen, som också riktats till barnens föräldrar, är:

”Svenska ungdomar är sämst i Norden på att räkna ut låneräntan”.

Det kan vara tryggt att veta att den ekonomiska expertisen tycks finnas inom hemmets väggar. Undersökningen visar att ungdomarnas tilltro till föräldrarnas privatekonomiska kunskaper är stor, bäst är mammas.

75 procent av ungdomarna gick till mamma för att prata ekonomi ifjol, visar rapporten. Det är lite högre än i grannländerna.

Pappa då? Nja, han verkar inte fullt lika eftertraktad även om drygt hälften vänder sig till ­honom. På frågan om vem som har huvudansvaret för att ungdomarna får tillräckligt med ekonomikunskaper svarar föräldrarna att det är just de själva, inte primärt skolan eller staten.

Svenska föräldrar skiljer sig i detta avseende något från de ­övriga länderna i undersökningen. På en femgradig viktighetsskala ger man sig själv värdet 4,7 medan skolorna får 3,5 och staten 2,8. Detta talar möjligen lite emot privatekonomi som skolämne, å andra sidan betonar svenska föräldrar mera till skillnad från danska och norska att skolan har en viktig uppgift på det här området.

Bankerna kan också känna sig trygga. Ska man tro rapporten skulle var tredje svensk 18–19-åring bli ”väldigt lycklig” över fler råd från sin bank. I Danmark formligen törstar ungdomarna efter bankhjälp – över hälften vill ha detta.

Danske Bank tar till sig budskapen och satsar därför en del pengar på skolorna i länder där man finns. Och man gör det lite sofistikerat. ”Hela satsningen är icke-kommersiell”, skriver banken i ett pressmeddelande. Det innebär att man inte har krav på motprestation eller använder bankens varumärke i undervisningsmaterialet.

Danske Bank startar också en webbplats i undervisningssyfte för barn och ungdomar i åldrarna 5–15 år, ställer upp med en ”verktygslåda” kring privatekonomi och kör ett undervisningsprogram för lärare.

Föräldrarna då? De har visserligen bättre kunskaper än sina barn men det är ändå inte tillräckligt. Här finns en förbättringspotential, hävdar banken.

foto: Robert Henriksson