Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Det är nu positionerna intas och ståndpunkterna vässas. Efter att AP-fondsutredningen är klar och remissinstanserna har sagt sitt börjar spelet i riksdagens korridorer om AP-fondernas framtid. I potten ligger tillgångar värda 900 miljarder kronor.
Alla tycks överens om att det är bråttom, enligt utredningen innebär det nuvarande systemet att man förlorar 9 miljarder kronor per år i utebliven avkastning, bland annat på grund av ålderdomliga placeringsregler. En proposition om upplägg för nya AP-fonder bör läggas fram för riksdagen våren 2013 eller 2014.
–Om man nu tycker det är så himla bra med fyra AP-fonder i Sverige, då kan man ju undra om vi ska ha fyra riksgäldskontor och fyra valutareserver också. Det låter märkligt. Men just när det gäller AP-fonder har vi fastnat för fyra. Jag tycker att vi framöver ska tänka friare, från ett vitt papper, och inte fastna i gamla lösningar.
Så avslutade finansmarknadsminister Peter Norman finansutskottets hearing om AP-fondernas framtid tidigare i höstas. Uttalandet fick många att reagera. En del gjorde tummen upp, andra suckade och tyckte det var en bisarr jämförelse. Men signalen var tydlig – Peter Norman och därmed finansminister Anders Borg, båda moderater, stödjer idén om en enda AP-fond.
Det är också Mats Langensjös favoritförslag i den AP-fondsutredning som han presenterade i augusti. Ett avgörande problem är dock att det är ett rebelliskt förslag. Det går nämligen stick i stäv med uppdraget han fick från riksdagens tvärpolitiska pensionsgrupp. I direktivet står tydligt att det ska vara minst tre AP-fonder. Därför paketerade Langensjö sitt superfondsförslag som en alternativlösning. I remissvaren fick han sedan oväntat stöd av LO, i alla fall delvis. LO ser stordriftsfördelar när det gäller administration och möjlighet till större nettoavkastning i en enda jätte-AP-fond.
Men det hjälper knappast. Viktiga ledamöter i pensionsgruppen är skeptiska.
–Jag vill nog sprida riskerna. Tre fonder tycker jag är bra. Det känns inte rätt med bara en enda fond, säger Lars Gustafsson (KD), medlem i gruppen, och han får stöd av Solveig Zander (C) som också sitter med i gruppen och Carl B Hamilton (FP). Den senare är inte medlem i pensionsgruppen men inflytelserik som folkpartiets finanspolitiska talesman.
–Jag gillar pluralism och min bedömning är att det faktiskt inte är aktuellt med en enda fond, säger Carl B Hamilton.
Från Socialdemokraterna är det överraskande tyst. Partiets ledamot i pensionsgruppen, Tomas Eneroth, är hemlighetsfull. Han vill inte uttala sig om antalet fonder.
Han vill inte heller säga ja eller nej till förslaget om en ny, från regeringen självständig styrelse – pensionsreservstyrelsen, som Mats Langensjö föreslår i utredningen. Det är en viktig del i utredningsförslaget.
Pensionsreservstyrelsen ska bli den myndighet som tar helhetsansvaret för AP-fonderna, enligt den statliga utredningen. Styrelsen ska försvara fonderna (eller fonden) och är också den som ska sätta upp övergripande avkastningsmål, tillsätta styrelseledamöter och slå fast strategier.
–Vi vill se en sammanställning av remissvaren innan vi kommenterar något i utredningen publikt, säger Tomas Eneroth.
Lars Gustafsson däremot är för en ny pensionsreservstyrelse:
–Jag gillar tanken. Jag tror att man behöver strama upp styrningen av fonderna och det vore bra med en styrelse som kan ta ett övergripande ansvar för hela systemet, säger han.
Men Solveig Zander är emot.
–Utredaren verkar tycka att vi politiker ska lämna över styrningen av hela systemet. Det är jag skeptisk till. Då utgår man från att vi politiker inte kan styra det här på rätt sätt. Det tror jag vi kan, säger hon.
Det finns dock en sak alla är överens om och det är att AP-fonderna bör få friare placeringsregler. Finansmarknaden har förändrats dramatiskt och det måste återspegla sig i fondernas placeringsmöjligheter. De nuvarande reglerna, exempelvis att minst 30 procent av tillgångarna ska placeras i statsobligationer med låg risk, är helt enkelt omoderna. Detta är till och med socialdemokraterna beredda att skriva under på.
Men när det handlar om tempot i det fortsatta arbetet går åsikterna återigen kors och tvärs.
–Jag tror det blir svårt att få fram en proposition under 2013, säger Solveig Zander (C).
–Jag hoppas vi hinner få fram en proposition någon gång under 2013, säger Lars Gustafsson (KD).
Flera bedömare menar att regeringen är rädd för en proposition om AP-fonderna valåret 2014, det kan bli en ovälkommen valfråga. Fortsatt oenighet kring AP-fonderna riskerar med andra ord att skjuta hela beslutet fram till efter valet, till år 2015 eller till och med 2016. Men då kanske AP-fondsutredningen är passé.
TIDIGARE ARTIKLAR:
LÄS OCKSÅ Utredare: Fem AP- fonder ska bli tre
LÄS OCKSÅ Bäckström kritisk till AP-fondsförslag
LÄS OCKSÅ Nya fonden ska bli proffsigare
LÄS OCKSÅ Låt AP-fonderna bygga upp landet
LÄS OCKSÅ AP-fondsförslag möts av så väl ris som ros
LÄS OCKSÅ Stor irritation möter nytt AP-fondsförslag
LÄS OCKSÅ Kaxigt förslag kan bli papperstiger
