Operatören France Telecom breder ut sitt märke Orange i närmare 40 länder på fem kontinenter, men större delen av verksamheten är på mogna marknader i Västeuropa och det finns stora luckor på fransmännens tillväxtkarta.
Rapporten för det första kvartalet, som presenterades på tisdagen, visar att France Telecoms intäkter ökar med 3,7 procent, på jämförbar bas. Den återhämtning på de mogna marknaderna i Västeuropa, som bolaget märkte av under hösten 2007 fortsatte med en tillväxt på 2,4 procent första kvartalet. Samtidigt visade France Telecoms verksamheter på ”marknader med stark tillväxtpotential” en tillväxt på 12,2 procent under kvartalet, vilket är en avmattning från 2007 års tillväxt på 15,3 procent.
Delarna i den franska gruppen med en något snabbare tillväxt, som utgörs av mobilverksamheten i Polen, ett gäng afrikanska marknader och några asiatiska, är fortfarande relativt liten. Drygt 80 procent av France Telecoms intäkter och 75 procent av bruttoresultatet kommer från de fyra huvudmarknaderna i Västeuropa. I Frankrike genereras över 50 procent av bolagets totala omsättning och bruttovinst.
Närvaron på den afrikanska kontinenten utgör stommen av France Telecoms tillväxtmarknader. I Östeuropa och Ryssland är det däremot rätt tomt med Orange-abonnenter. På den heta telekommarknaden i Ryssland har France Telecom endast 4 000 affärskunder.
Sätter vi på oss den franska telekomjättens glasögon och blickar framåt så kommer huvudmarknaderna inte att visa tillväxt under 2008. Med den prognosen förstår man att France Telecom siktar på att bygga en större närvaro på nya tillväxtmarknader och Telias snabbväxande tillgångar i Ryssland, Turkiet och affärsområdet Eurasien passar rätt bra in i de luckor som finns i France Telecoms kartpussel.
France Telecoms vd Didier Lombard påpekar i kvartalsrapporten att alla nödvändiga kriterier nu finns på plats för att bolaget ska kunna ta del av konsolideringen i den europeiska sektorn. Men France Telecoms historik när det gäller större förvärv ser rätt krasslig ut. Strax efter delprivatiseringen av den statliga franska teleoperatören 1997 skulle rundan med svindyra utförsäljningarna av 3g-licenser försätta Europas operatörer i en skuldsits som tog lång tid att ta sig ur.
I samma veva förvärvade France Telecom mobiloperatören Orange från brittiska Vodafone för 330 miljarder kronor. Även en rad andra affärer gjordes, bland annat köptes den brittiska kabeloperatören NTL, Global One, tyska Mobilcom och polska TPSA. Köprundan, vars nota sammantaget slutade på hela 60 miljarder euro, tvingade sedan den dåvarande vd:n Michel Bon att avgå.
Därefter gick fransmännen in i en period med besparingar och skuldsanering. Först fyra år senare var det dags med ett större förvärv. Genom köpet av Spanska Amena år 2005 för motsvarande 60 miljarder kronor tog fransmännen ett kliv uppåt på den europeiska mobilmarknaden, och förbi rivalen Deutsche Telekom.
Det är med den förvärvshistoriken France Telecom nu tittar på Telia Sonera. Fransmännen betonar nu också att eventuella förvärv måste leda till ”signifikanta” synergier, vilket inte Telia Sonera skulle göra. France Telecoms skuldsättning har visserligen halverats sedan krisåren 2002, men med en nettoskuld på enorma 360 miljarder kronor i det franska bolaget, förstår man om aktieägarna skriker till när större förvärv finns på tapeten. Oron har också synts i aktiekursen för France Telecom. Sedan intresset för Telia blev allmänt känt har kursen rasat över 10 procent.



