Strax före 30-årsåldern, i samband med snittåldern för förstagångsföderskor, drar mäns inkomster ifrån kvinnornas. Skillnaden blir störst för högskoleutbildade. Gapet ökar sedan till någon gång i 50-årsåldern, då det långsamt minskar.

Ifau, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, ville granska löneeffekten av småbarnsåren när man inte längre var mitt i det och valde därför att titta på 45-åringar. De fann att 45-åriga 60-talistmän med någon av höglöneutbildningarna läkare, jurist, civilekonom eller civilingenjör hade nära 40 procent mer i årsinkomst än kvinnorna med samma utbildning.

Ifau ville också se om 45-åringar födda 1962 var mer jämställda än 45-åringarna födda 1945. Resultatet var nedslående – 60-talistmännen med höglöneutbildningar stod fortfarande för 70 procent av hushållsinkomsten i sina familjer medan kvinnorna med samma utbildning stod för hälften.

– Kvinnans andel av hushållets totala inkomst ligger oerhört platt över tid. Under den här tidsepoken har kvinnor ändå gjort stora framsteg på arbetsmarknaden, säger Anna Sjögren, nationalekonom och en av författarna till Ifau-rapporten ”Måste man välja?”.

Slutsatsen i rapporten är att nej, man måste inte välja. Men medan det för kvinnor i dag har gått från ett negativt till ett neutralt samband mellan barn och inkomst blir det bara mer och mer positivt för männen, särskilt för dem med höglöneutbildning. Män tjänar dessutom mer ju fler barn de har.

Lönegapet består sannolikt även för 70-talisterna, men där har siffrorna ännu inte analyserats.

På frågan om orsaken till att männen tjänar 40 procent mer än kvinnorna tvekar Anna Sjögren inte med svaret: Mängden arbetstid.

244 anmälningar

om missgynnande i samband med föräldraledighet har Diskrimineringsombudsmannen, DO, fått in mellan 2009 och fram till sommaren 2012.
Källa: DO



– Kvinnor väljer ofta karriärvägar som innebär mindre tid på jobbet i det långa loppet. De arbetar mer deltid än män och har längre föräldraledighet. Varje sådant karriäravbrott, framför allt i en högavkastande karriär, är kostsamt. Det går inte att vara vd på deltid.

Hos fackförbundet Civilekonomerna fick ombudsmännen under en period 2011 ovanligt många samtal från föräldralediga som hade fått problem.

– Det handlade om att arbetsgivaren hellre ville ha kvar vikarien, att de blev erbjudna mindre kvalificerade arbetsuppgifter, en lägre tjänst och i vissa fall lönesänkningar. Någon arbetsgivare hade också sagt att den anställde inte kunde sitta kvar i ledningsgruppen under småbarnsåren, säger Ulrika Emteryd, ombudsman på Civilekonomerna.

En uppföljande undersökning visade att var tredje kvinna upplevde att föräldraledigheten påverkat karriärutvecklingen på ett negativt sätt. Motsvarande siffra för männen var endast 8 procent.

Fanny Hemmingsson, projektledare på Civilekonomerna, är övertygad om att det finns ett direkt samband mellan tiden man är borta från jobbet och den större negativa effekten av föräldraledigheten för kvinnor. Bland männen var endast 9 procent föräldralediga i sju månader eller mer, jämfört med 73 procent av kvinnorna.

– Men det finns nog också en förväntan hos arbetsgivare om att kvinnor ska vabba mer och att de kommer att skaffa fler barn, vilket leder till nya föräldraledigheter.

Vad behövs för att siffrorna ska förbättras?

– Jag tror att det krävs minskade löneskillnader för att män och kvinnor ska dela mer lika på föräldraledigheten. De ekonomiska incitamenten är ganska starka. Tyvärr har löneskillnaderna bland våra medlemmar inte minskat över tid.

När föräldraledigheten är över jobbar svenska kvinnor långt mer deltid än männen gör. Det gäller även högutbildade kvinnor.

– Avkastningen i lön för högre utbildning har ökat, men det ser ut som att kvinnorna tar ut en del av inkomstökningen i att skaffa barn i stället för att hänga på männen, säger Anna Sjögren.

Håkan Regnér, nationalekonom på Saco, kom till liknande slutsatser som Ifau i sin rapport ”Inkomstskillnader mellan par och singlar”, från 2008. Medan kvinnor förlorade i löneutveckling på att bli sambos eller gifta sig var förhållandet helt tvärtom för männen som drog i väg från singlarna i inkomst när de bildade par. Nu ska Håkan Regnér titta närmare på vilken betydelse familjebildningen har för akademikers karriärer.

– Vi vill bland annat undersöka om det är effekten av familjen som består när det gäller lönegapet, samt om den är annorlunda för kvinnor som finns långt upp i lönefördelningen.

Både Håkan Regnér och Anna Sjögren tror att den ökande andelen kvinnor på högskolorna måste jämna ut föräldragapet.

– Fler högskoleutbildade kvinnor kommer att bilda familj med män som inte har en högskoleutbildning. Om lönen har betydelse för familjens beslut, kommer kvinnor att göra karriär i större utsträckning, säger Håkan Regnér.

Anna Sjögren tror också att det kommer att tvinga arbetsgivarna att anpassa sig för att locka en allt högre andel kvinnliga toppstudenter.

TIPSA OSS! Mejla foraldrafallan@svd.se

Under de närmaste veckorna gräver SvD Näringsliv djupare i föräldrafällan. Vi tittar på orsakerna till att småbarnstiden leder till ett karriär- och lönegap mellan män och kvinnor och låter experterna ge förslag på lösningar. För att göra detta behöver vi din hjälp.

Har du varit föräldraledig och har det påverkat din karriär eller din lön negativt, eller kanske positivt?

Har du några fiffiga tips på hur man får ihop vardagen när båda i en relation vill göra karriär?

Vad tror du ligger bakom lönegapet?

Maila din historia, dina synpunkter och frågor till foraldrafallan@svd.se så kan vi använda oss av dina erfarenheter i den fortsatta granskningen.

Populära quiz på nliv.se:

Quiz: Telia och skandalerna

Vad kan du om världens valutor?

Har du koll på snabbmatskedjorna?

Har du koll på svenska finansministrar?

Kan du räkna med procent?

Känner du igen kända reklamslogans?