På onsdag i nästa vecka tar Riksbankens direktion ställning till räntan och beslutet blir offentligt dagen därpå.
• HÖSTEN Riksbanken väntas sänka räntan till 1 procent.
Trycket på ett beslut om att sänka styrräntan från dagens nivå på 1,5 procent är starkt. En rad tungviktare i näringslivet har krävt en sänkning, liksom bland andra förra statsministern Göran Persson.
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson är starkt kritisk mot den förda penningpolitiken och anser att det har varit femton år av prognosmissar.
– Riksbanken har i stort sett hela tiden misslyckats med sin egen målsättning om 2 procents inflation. I genomsnitt har inflationen varit 0,6 procentenheter lägre. Och det i sin tur har gjort att vi har förlorat 40 000 till 50 000 jobb i Sverige, säger han till SvD Näringsliv.
• LÄS MER Lägre inflation öppnar för räntesänkning.
• KI ”Argumenten för sänkt ränta har sänkts.”
Det är samma sak som vice Riksbankschef Lars E O Svensson säger?
– Ja, precis. Jag behöver inte går längre än till Riksbankens egen direktion. LO-ekonomerna är också övertygade om att det är så här. Det är så tydligt. Ökningen av sysselsättningen kommer varje gång väldigt sent i konjunkturuppgången. Och då klipper de till, väldigt snabbt, med en räntehöjning som gör att topparna på sysselsättningsökningen kapas. Det har lett till en högre arbetslöshet än vi annars skulle ha haft.
• SVENSSON ”40 000 arbetslösa i onödan.”
Den ekonomiska politiken har varit och är för stram, enligt Karl-Petter Thorwaldsson.
– Vi har haft den strängaste regimen i hela västvärlden ända sedan Göran Persson blev finansminister. Syftet har varit att bygga upp överskott för att kunna balansera i lågkonjunktur. Men så har det ju inte blivit. Och alternativkostnaden för det är inte noll, utan massarbetslöshet och stora utbetalningar till a-kassa och socialförsäkring.
Anser du att inflationsmålet bör kompletteras med ett sysselsättningsmål?
– Ja, det tycker jag att man borde fundera över. Det vore rimligt att ha en ekonomisk politik som också baserar sig på full sysselsättning. Vi ska vara försiktiga, det är rätt. Vi har lärdomarna från 1990-1995, det var inga roliga år. Men med kunskap om historien kan man fråga sig, nu när vi har kommit så långt ner i skuldkvot, om vi verkligen behöver ett överskottsmål på 1 procent. Det är ju 1 procent till som vi skulle kunna använda för att skapa jobb. Idag behöver vi inte spara i ladorna.
• BORG Regeringen kritiseras för avstanning.
Ska överskottsmålet slopas?
– Som läget är nu, ja. Det är en av de saker man skulle kunna göra för få mer fart i ekonomin och sysselsättningen.
Läs en längre intervju med Karl-Petter Thorwaldsson i morgondagens SvD Näringsliv (lördag) och på nliv.se
