Det handlar om ett av de viktigaste verktygen på den finansiella marknaden i Sverige. Referensräntan Stibor uppskattas påverka bolån, företagslån, swappar och derivat till ett värde av svårfattbara 40 000 miljarder kronor. Det är mer än elva gånger Sveriges BNP förra året.

Men precis som med brittiska Libor, som just nu skakas av en manipulationsskandal, finns det tydliga problem med hur Stibor fungerar. I Riksbankens halvårsvisa enkät, där 79 aktörer på marknaden intervjuas, får Stibor hård kritik. Bland annat ifrågasätts att nivån på Stibor sätts av endast fem banker - det kan jämföras med den manipulerade Libor, som sätts av 16. Andra problem med Stibor är enligt aktörerna dålig transparens och brist på incitament för bankerna att rapportera sanningsenliga räntenivåer.

Men nu ska problemen åtgärdas. Just nu genomförs två parallella granskningar av hur systemet fungerar, den ena från de fem banker som sätter nivån på Stibor och den andra från Riksbanken. Enligt Riksbanken har man ännu inte sett några tecken på att räntan ska ha manipulerats, men man ser ändå att en förändring är nödvändig.

– Givet den här diskussionen måste systemet förändras. Det är väldigt stora summor som på ett eller annat sätt är knutna till Stibor, och det är oerhört viktigt att det finns ett förtroende för systemet. Framför allt behövs bättre transparens. Men exakt i vilka former det blir och hur vi kommer dit får vi återkomma om när vi är färdiga med analysen, säger Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken.

När kan förändringarna bli verklighet?

– Vi kommer att återkomma i någon gång form under hösten med vår analys, men jag tror att förändringar kan bli verklighet redan under det här året.

Men den svenska marknaden är inte bara beroende av att Stibor fungerar på ett bra sätt. Enligt Mattias Persson påverkas vi också i högsta grad av manipulationen av Libor, som används som riktmärke i transaktioner på hundratusentals miljarder dollar varje år.

– Libor är en otroligt stor och viktig ränta globalt, och svenska banker har påverkats indirekt och därmed också svenska bankkunder. Men för oss i Sverige är det allra viktigaste ändå förtroendefrågan för marknaden. Den största skadan är att man börjar sakna förtroende för prissättningen. När förtroendet skadas är det allvarligt för hela den finansiella marknaden, säger Mattias Persson.

Det största problemet med såväl det brittiska som det svenska systemet är enligt många kritiker att det helt baseras på uppskattningar från bankerna om vad det skulle kosta att låna från varandra. I dagsläget saknas direkta kopplingar till verkliga transaktioner, något som gjort det möjligt för bankerna att rapportera ”falska” uppskattningar - och det är just detta som har skett när det gäller Libor.

– Bristen på kopplingar till verkliga transaktioner är ett av skälen till att vi ser över systemet. Som vi ser det behöver det finnas koppling till vad som faktiskt sker, vad som är möjligt att låna till, säger Mattias Persson.

Innebär det att Stibor kommer att baseras på verkliga transaktioner framöver?

– Det är sådana saker som vi tittar på från Riksbankens sida. Men det är möjligt att det finns andra alternativ. Framför allt är det viktigt med transparens och förtroende för att ramverket fungerar.

I höst kommer Riksbankens besked när det gäller Stibor, och redan innan året är slut tror man att förändringarna kan bli verklighet. Men samtidigt behöver inte Riksbankens slutsatser få någon som helst effekt. I Sverige är det bankerna, som alltså själva just nu genomför en utredning, som är ansvariga för systemet. De behöver därför inte ta hänsyn till Riksbankens utredning. Men enligt Mattias Persson är det inte troligt att bankerna ignorerar Riksbankens slutsatser.

– Det är en fråga som vi får ta när den dyker upp. Men det här en marknad där förtroende är oerhört viktigt, så bankerna har nog samma syn på detta som vi har.