Värst drabbas de lata konsumenterna, som inte väljer avtal.
Elbolagens marginaler har ökat med 50 procent sedan i januari. Orsaken är de fallande priserna på elmarknaden som gynnar bolagen, skriver Dagens Nyheter.
Enligt Kraft-Affärer, som gått igenom 20 elhandelsbolag, har handelsmarginalerna ökat från 12,4 öre per kilowattimme i januari till 18,6 öre. Medan marknadspriset har fallit med 8,3 öre per kilowattimme har konsumenternas slutpris bara sänkts med 2,9 öre.
Hushåll med tillsvidareavtal - 38-39 procent av konsumenterna - drabbas som vanligt värst.
- Skaffa ett avtal. Det är steg 1. Annars sätter företaget ensidigt ett tillsvidarepris, som i regel är det dyraste för kunden, säger Bo Hesselgren, chef för Konsumenternas elrådgivningsbyrå.
Steg 2 är enligt Hesselgren att jämföra noga mellan olika avtal.
- Det är lönsamt. Det skiljer mer än vad många tror. Tittar man på ettårsavtal är ofta skillnaden ett par tusen kronor om året.
Om man tror på fortsatt sjunkande elpriser i grossistled kan ett rörligt prisavtal vara rätt modell. Till skillnad från det mer godtyckliga tillsvidareavtalet är det kopplat till månadens snittpris på elbörsen Nordpool.
När det gäller längre avtal måste en rad oförutsägbara faktorer räknas in. Förutom väder och vattenmagasin ingår då prognoser för priserna på kol och råolja samt priset för utsläppsrätter.
Kostnaden för utsläppsrätterna utgör i dagsläget 25-30 procent av konsumentens slutpris.
Enligt Vattenfalls privatmarknadschef Per Thorin har Nordpool-priserna fallit till följd av flera månaders milt väder med ovanligt mycket snö och regn. Han tillägger dock att Nordpool-priset har svängt uppåt igen under de senaste veckornas mer normala väderlek.
- Vågar man chansa ska man ha ett rörligt avtal. Annars ska man ha fast pris. Det är lite som bolåneräntan, säger Thorin, som håller med Hesselgren om att tillsvidareavtal bör undvikas.
