E24 fortsätter granskningen av elupphandlingen mellan de kommunala bostadsbolagen och Husbyggnadsvaror, HBV.
Elupphandlingen, som kan ha kostat kommunerna hundratals miljoner kronor i förluster kan vara olaglig. Orsaken är oklarheter i vilka kommuner som faktiskt har deltagit i upphandlingen av elen.
När en myndighet eller en kommun ska köpa varor eller tjänster över ett visst belopp är de tvungna att göra en offentlig upphandling. I upphandlingen ska det tydligt framgå vilka som är köparna och vad som ska köpas.
Anledningen är att de företag som är intresserade av att sälja tjänsten eller varan ska kunna ge ett anbud till myndigheten. Syftet är dels att tillförsäkra kommunen det bästa anbudet, dels att leverantörerna ska kunna konkurrera med anbud på lika villkor.
I fallet med de kommunala bostadsbolagens elavtal gjorde HBV en upphandling där Bergen Energi valdes som mäklare av el för medlemmarnas räkning.
Hade ni fullmakt från kommunerna att göra upphandlingen, för deras räkning?
– Nej, HBV är ju ägt av kommunala bostadsföretag. Då gör man upphandlingar för medlemmarnas räkning. Sedan är det ett fullständigt fritt val om man vill utnyttja de avtal som man handlat upp eller inte. Vi avgör inte åt dem, utan det är varje medlemsföretag som sedan väljer om vill köpa el eller kylskåp, eller vad det nu är, från HBV. Det finns inget köptvång, säger Pelle Björklund, ordförande i HBV till E24.
Ni har alltså i efterhand fått ja eller nej från kommuner?
– Nej, vi frågar inte. ”Vill ni köpa..?”, utan vi bara erbjuder.
Pelle Björklund betonar att HBV själv bjöd in ett antal bolag i en upphandling och därmed företrädde kommunerna som medlemsägt bolag – trots att de kommunala bolagen själva kunde välja en annan elleverantör än den som HBV upphandlat.
Bland de experter E24 talat med råder en samstämmighet om att en ekonomisk förening som HBV i det aktuella fallet inte har rätt att göra en upphandling åt kommunerna.
Upphandlingen är laglig endast om var och en av de kommunala bolagen i förväg förbundit sig att använda den leverantör som HBV upphandlat.
Konkurrensverket anser att för att en ekonomisk förening ska kunna göra en laglig upphandling måste alla deras medlemmar vara med i hela processen.
Det innebär att alla de kommuner som är medlemmar i en ekonomisk förening i förväg måste binda sig vid att teckna avtalet som föreningen träffar med till exempel en elleverantör.
– Om en aktör agerar som ombud och gör upphandling åt någon annan, måste det vara klart vilka som är parter. Det måste vara förutsägbart i upphandlingen, säger Charlotta Frenander, föredragande jurist på Konkurrensverket.
Ulf Palm, förbundsjurist vid Sveriges Kommuner och Landsting säger att han haft fått frågor om HBV:s upphandlingar från kommuner. Han har då svarat kommunerna att de inte kan delegera sin beslutanderätt.
Även Anna Grönblad, jurist och upphandlingschef i Avesta kommun vars bostadsbolag är ett av medlemsföretagen, har samma uppfattning.
– Om HBV upphandlar är det inte kommunerna eller bolagen som fattar besluten, bara för att man är med i föreningen är inte upphandlingen okej för det, säger Anna Grönblad till E24.
Upphandlingsmodellen är inte ny för HBV. Revisionsfirman ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers riktade i en revisionsrapport kritik mot att en del köp genom HBV strider mot LOU. Rapporten skrevs 2007 på uppdrag av en mindre kommun i Sverige.
– Man kan inte bara haka på, även om man är överens med en leverantör. Man måstevara med från början, säger Nils Fredholm, på ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers, en av dem som författade rapporten från 2007.
Ulf Palm säger att om kommunerna slutit avtal som i ett senare skede visar sig strida mot LOU, är avtalen ändå giltiga. Kommunerna kan dock försöka omförhandla avtalet med hänvisning till att det ingicks på felaktiga grunder.
