Krisvarningarna har duggat tätt den senaste tiden, med ekonomiska domedagsprofeter som varnar för eurokollaps och åratal av ekonomisk härdsmälta. I Grekland lyser framtidstron med sin frånvaro och i Spanien tar allt fler sparare ut sina pengar från bankerna. Att döma av de dystopiska profetiorna tycks frågan inte vara om, utan när, krisen sprider sig till Sverige på allvar.

Allt detta borde väl skrämma slag även på svenska konsumenter? Nej, generellt verkar svenskarna ta varningssignalerna med ro, menar Solweig Wikström, professor i företagsekonomi med inriktning mot konsumtion vid Stockholms universitet.

• LÄS OCKSÅ: ”En kollaps kan drabba Sverige hårt”

– De index som finns visar att folk inte tror att de ska få det så mycket sämre. Det är ett väldigt långt steg mellan en persons privatekonomi och vad som händer i Europa, och gemene man tittar inte på vad Merkel säger eller gör, säger hon.

Samtidigt poängterar Solveig Wikström att det har blivit allt svårare att förutsäga just hur vi svenska konsumenter reagerar. Faktum är att vårt konsumtionsbeteende har förändrats så radikalt de senaste årtiondena, att det inte längre går att prata om ett svenskt konsumtionsbeteende, menar hon.

– Förr hade vi det industriella kollektiva, när i princip alla i samma klass ville ha samma saker och betedde sig likadant. Men nu blir vi alltmer individuella i vår konsumtion, vi är inte längre ett konsumentkollektiv. Så man kan inte bara säga att gemene man inte håller i sina pengar. Man måste titta på hur olika grupper reagerar. Det blir ett pussel av mönster, säger hon.

Komplexiteten speglas i de rapporter som kommer om konsumenternas förväntningar. Bilden blir ofta betydligt spretigare än förr, berättar Solveig Wikström. Men det finns faktiskt två grupper som sticker ut i sammanhanget och - till skillnad från de flesta andra - förmodligen redan nu börjar bli oroliga för vad som komma skall, menar Solveig Wikström.

– Det finns två stora grupper som berörs: de som har stora lån och de som är oroliga för sitt arbete eftersom de jobbar i branscher som är väldigt känsliga. Men de som sitter tryggt på jobbet och inte har lån berörs egentligen inte alls i dagsläget, säger hon.

• LÄS MER: ”Moody's: Sverige har mycket hög ekonomisk styrka”

Vi har ju fått höra krisvarningar ett tag nu. Finns det en risk att även folk med stora lån och osäkra jobb tröttnar och inte längre orkar bli oroliga?

– Du har ju det gamla uttrycket ”vargen kommer”, och det kan finnas en del av det hos oss, att man inte orkar höra på varningarna. Men de som följer ekonomin vet också att det inte har funnits så stora risker för svensken i gemen.

Så hur ska man då veta hur konsumenterna reagerar på nästa krislarm? Ja, i slutändan kan kanske ”gemene man” säga lika mycket om hur konsumenterna reagerar, som forskarna, berättar Solveig Wikström.

– Hur du själv reagerar är ofta en väldigt bra utgångspunkt. Den metoden, introspektion, börjar till och med bli vetenskapligt accepterad. Du själv har en väldigt god inblick i ditt och din omgivnings beteende när det gäller de här frågorna. Du är inte en representant för den generella allmänheten, men den finns inte längre. Och du representerar en grupp och kan se hur den gruppen agerar.

• LÄS OCKSÅ: ”Greker kan tvingas jobba 6-dagarsvecka”