- Det skulle förvåna mig mycket om inte Riksbanken höjer räntan på torsdag. Man vill sända ett varnande budskap till de hushåll som lånar pengar. Man vill få hushållen att minska sin upplåning och förbereda sig så att de har marginaler för kommande räntehöjningar, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

SEB räknar med att Riksbanken meddelar en höjning med 0,25 procentenheter till 0,50 procent nu på torsdag.

- Det är ingen centralbank som har börjat med att höja med 50 punkter, konstaterar Robert Bergqvist.

Han får medhåll av det stora flertalet av de 17 ekonomer som deltagit i SME Direkts enkät. Där räknar 15 ekonomer med en räntehöjning på 0,25 procentenheter, en tror att räntan höjs med 0,50 medan ytterligare en bedömare tror att Riksbanken väljer att lämna räntan oförändrad.

- Vi räknar med en höjning med 0,25 procentenheter, trots att det råder en viss osäkerhet om den globala konjunkturen, säger Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank.

Hon refererar till att olika makrosiffror tidigare har gått åt olika håll, men när även BNP pekar uppåt kommer så småningom inflationsförväntningarna att stiga om Riksbanken ligger kvar på en låg räntenivå.

- Men takten blir långsammare än vad Riksbanken nu tror, säger Cecilia Hermansson.

Också på bolåneinstitutet SBAB förväntar man att Riksbanken höjer med 0,25 procentenheter.

- Allt annat än en höjning vore väldigt förvånande. Redan vid det förra mötet fanns en majoritet för att höja i juli, säger Tomas Pousette, chefekonom på SBAB.

Visserligen har krisen i Europa förstärkts sedan dess men å andra sidan har den svenska ekonomin visat starka siffror på en rad områden.

Lena Hagman, chefekonom på tjänsteföretagens arbetsgivarförbund Almega, tror även hon på en höjning med 0,25 procentenheter.

- Sveriges ekonomi har återhämtat sig relativt snabbare än andra länder på grund av att vi har haft låga räntor och en finanspolitik som har fått igång hushållens konsumtion, säger Lena Hagman.

Hon säger vidare att vi har ett högre inflationstryck i Sverige jämfört med i euroområdet och att det finns ett uppdämt behov att höja priserna, bland annat inom detalj- och sällanköpshandeln.

- Det finns ett behov att höja priserna och förbättra lönsamheten när efterfrågan från hushållen är stark. Läget i Sverige är betydligt bättre än i många andra länder. Om vi behåller en rekordlåg ränta finns det en risk att priserna stiger mer framöver, säger Lena Hagman.

När det gäller Riksbankens prognos om den framtida räntan, räntebanan, tror Swedbanks bedömare att Riksbanken kan dra ut räntebanan i tiden så att den får en längre horisont och blir flackare. På SEB tror man att räntetoppen kan komma att sänkas framöver, men inte i dagsläget.

- Riksbanken är i en position där den inte vet hur skarpt eller kraftfullt räntevapnet är. Men vi vet att hushållen är väldigt räntekänsliga i Sverige, konstaterar Robert Bergqvist.

Av den totala räntestocken utgörs 65 procent av lån till rörlig ränta, samtidigt sker 80 procent av nyutlåningen till rörliga avtal.

- Riksbanken har goda skäl att agera långsamt, säger Robert Bergqvist.

Även SBAB tror att räntetoppen blir lägre än vad Riksbanken räknar med i sin senaste räntebana, frågan är när den kommer att justeras.

- På sikt tror vi att räntan snarare blir 3,5 än 4,0 procent. Riksbanken måste ta hänsyn till ett striktare regelverk där räntan till konsument kommer att bli högre. På sikt kommer vi att få högre räntor till konsumenterna än vad vi har haft på tio år, undantaget finanskrisen, säger Tomas Pousette.

Även när det gäller förändringen av Riksbankens räntebana instämmer Lena Hagman i vad kollegorna tror. Hon bedömer att Riksbanken kommer att anpassa räntebanan nedåt till 3 istället för 4 procent.