Hur påverkar Riksbankens räntehöjning de som inte har bolån? Det vill säga de som inte är villa- eller bostadsrättsägare.
Lena Nordqvist är ordförande för organisationen Insolvens som hjälper överskuldsatta. Hon säger att många av de som har konsumtionsskulder har det tufft redan idag, med höjda räntor blir problemen än större.
– Många ensamstående mammor har inte råd med kläder, därför köper de på kredit hos företag som Ellos och Haléns. Hos Ellos är väl räntan runt 34 procent, säger Lena Nordqvist.
Omkring en halv miljon svenskar har konsumtionsskulder och de skulderna är ofta förknippade med höga räntor. Många skuldsatta har svårt att få pengar över till att betala av på själva skulden utan kan bara betala räntorna.
– Ränta på ränta-effekten gör att en liten konsumtionsskuld kan bli jättestor, säger Lena Nordqvist.
Hon redovisar ett exempel (se faktarutan här intill) med en skuld på 15 000 kronor till 8 procents ränta. Skulden blir dubbelt så stor på knappt tio år om man tar hänsyn till ränta på ränta-effekten.
- Tänk dig då vad som händer om det är 34 procents ränta, säger Lena Nordqvist.
Några av de skuldsatta som söker hjälp av föreningen har problem som började redan under 1990-talskrisen. Även om inte Lena Nordqvist tror att vi på allvar kommer att få se de stora konsekvenserna av den senaste ekonomiska krisen förrän i vår är det många med stora skulder som får det svårare nu.
– Jag tror att många kommer att trilla ner nu, de som inte har marginalerna kan inte betala sina räkningar. Det blir en dominoeffekt och till slut faller allt, säger Lena Nordqvist.
Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter, konstaterar att floran av konsumtionslån är stor; allt från banklån till sms-lån omfattas. Han säger också att många av de som tar dyra konsumtionslån skjuter sina problem på framtiden.
– Många tror att det är en lösning, men de rullar bara snöbollen framför sig, säger Jan Bertoft.
Han menar att det är ett samhällsproblem att många lockas att ta dyra lån. Det kan också vara förvillande för konsumenten med konsumtionslånen; i vissa fall anges exempelvis räntekostnaden per månad istället för kostnaden per år.
Dessutom dyker det ständigt upp nya låneprodukter. Marknadsföringen är lockande och det är lätt att låta sig frestas av budskapet att man ska ”infria sina drömmar”. Ett av de senare tillskotten på kreditmarknaden är företag som sköter betalningen av dina räkningar.
– Då får du inte en relation till det företag som du är skyldig pengar utan till ett låneföretag, konstaterar Jan Bertoft.
Hans råd är att man tänker sig för noga innan man tar ett dyrt lån och istället försöker få låna av banken eller av ett låneinstitut.
– Man måste ha koll på sin ekonomi. Sök tidigt hjälp av budget- och skuldrådgivaren, många söker hjälp för sent. Det är också viktigt att ha en ekonomisk reserv, jag vet att det är svårt för många, men det kan inte nog understrykas, säger Jan Bertoft.
Janne Åkerlund på Kronofogden råder de som har konsumtionskrediter att snabba på avbetalningen på skulden för platt-tv:n, soffan, kylskåpet eller datorn, det som har blivit en form av fasta kostnader för den som köpt kapitalvaror på avbetalning.
– För att få balans i privatekonomin, försök få bort fasta kostnader som inte är rörliga, det vill säga alla avbetalningar som görs på kapitalvaror, säger Janne Åkerlund.
Annat man bör ge akt på är krediter man utnyttjar hos exempelvis mataffären eller på bensinmacken. Det blir också dyrt att nyttja i längden.



