– Det var en väldigt stark siffra som kom in, med en ökning på 3,7 procent. Och det är högre än vad som låg till grund för vår juniprognos. Men igår när vi presenterade barometern (Konjunkturinstitutets kvartalsbarometer) flaggade vi lite för att det skulle kunna bli starkare också. Så på så sätt är det inte helt överraskande, men det ser starkt ut.
Finns det skäl att revidera er prognos nu?
– Det kan det finnas.
– Skulle jag gissa någonting nu så kommer det här snarast dra upp vår prognos än dra ner.
KI:s bedömning av BNP för helåret 2010 låg i juniprognosen på 3,7 procent.
Mats Dillén säger att man ska komma ihåg att SCB:s preliminära BNP-siffra bygger på ett osäkert underlag. Bland annat har SCB inte någon särskilt bra information om lagerutvecklingen, samtidigt som lagerkomponenten bidrar väldigt mycket till BNP-utvecklingen.
– Därför måste vi självständigt analysera siffrorna innan vi tar ställning.
Vad är du mest överraskad av i siffrorna?
– Att investeringarna stiger med 10 procent i näringslivet, det överraskar mig ganska mycket. För kapacitetsutnyttjandet är ju alltjämt förhållandevis lågt. Det är det som spontant överraskar mig. Sedan så utvecklas ju importen oerhört starkt, med 18 procent. Men det kände vi till sedan tidigare från utrikeshandelsstatistiken, att importen skulle öka mycket. Men det är ändå en överraskande stark ökning.
Mats Dillén säger att orsaken till den starka importutvecklingen förmodligen är en kombination av framför allt två faktorer. Det ena är att efterfrågan är stark, generellt sett. Export och investeringar ökar mycket och därmed måste man importera.
– Det är ju ett importinnehåll i vår export och det är ju ett importinnehåll i investeringarna, och det drar upp investeringarna.
Dessutom kan det vara så att importintensiteten har ökat, att efterfrågan har varit större på varor som i hög grad är importerade.
– Ett sådant exempel är ju bilar, som föll väldigt kraftigt förra året och drog ner importen. Men i år så ökar bilförsäljningen kraftigt och bilar är i hög grad importerade.
Vad tror du att Riksbanken kommer att ta till sig av det här?
– Det här ligger förhållandevis väl i linje med Riksbankens prognos, som låg på 3,8 procent. Men på marginalen kanske det är en liten positiv överraskning för dem också.
– Men innan man drar slutsatser vad det betyder för penningpolitiken måste man göra en tolkning av hur den här höga tillväxten förändrar bilden av inflationsutvecklingen. Och den analysen har vi inte gjort ännu.
Tycker du att kan finnas skäl för Riksbanken att ändra sin räntebana nu?
– Vi tycker ju redan att deras räntebana ligger väl högt. Så det kan jag inte tycka. Jag tycker inte den här siffran ändrar vår syn på att Riksbanken bör föra en lite lättare penningpolitik under de kommande två åren.
