In i det sista var det osäkert hur den slopade fastighetsskatten skulle finansieras. Men idag presenterade regeringen slutligen det förslag som kommer att ingå i höstbudgeten.
Taket för den kommunala fastighetsavgift som ska ersätta fastighetsskatten blir nu
6 000 kronor, men högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. För flerbostadshus blir avgiften 1 200 kronor, men maximalt 0,4 procent av taxeringsvärdet. Reavinstskatten för bostäder blir 22 procent, en ökning med två procentenheter jämfört med dagens reavinstskatt om 20 procent.
- Hela landet får skattelättnader med hjälp av de här förslaget, säger finansminister Anders Borg.
De som fått uppskov med reavinstskatten, då de investerat pengarna i ett nytt boende, kommer att få betala ränta på skulden. Räntan kommer att uppgå till 0,5 procent av uppskovsbeloppet, enligt det nya förslaget. Det gäller även för befintliga uppskov. Uppskovet begränsas samtidigt till 1,6 miljoner kronor. Anders Borg själv tillhör de som nu har för högt uppskov.
- Mitt eget uppskov är på 1,8 miljoner kronor just nu, avslöjar finansministern under onsdagens presskonferens och konstaterar samtidigt att han kommer behöva betala 9 000 kronor i ränta årligen.
I och med fastighetsskattens slopande kommer även den såkallade begränsningsregeln slopas. Begränsingsregeln har inneburit att man inte behöver betala mer än 4 procent av hushållsinkomsten i fastighetsskatt. Dock kommer någon form av begränsingsregel finnas kvar för pensionärer, fast hur denna kommer se ut är inte klart ännu.
Redan i april avslöjade regeringen att den hade för avsikt att slopa fastighetsskatten från och med den första januari 2008. Då skulle den kommunala fastighetsavgiften uppgå till 4 500 kronor per bostad och år för småhus, dock högst 1 procent av taxeringsvärdet. Samtidigt skulle reavistskatten på bostäder höjas från 20 till 30 procent.
Efter mycket kritik för det första förslaget kom regeringen några månader senare med ytterligare ett finansieringsförslag. Även då skulle skatten ersättas med en avgift på 4 500 kronor, men högst 0,8 procent av taxeringsvärdet. Reavinstskatten skulle då höjas till 25 procent. Dagens förslag får ses som en kompromiss mellan allianspartierna där kristdemokraterna fått vika sig. Partiet ville i valet sänka avgiften till 2 800 kronor.
- Det vi reagerade på var nyckfullheten i systemet. Det vi ville ha var en trygghet och en överblickbarhet. Det får vi nu, säger socialminister Göran Hägglund.
I samtal med Pengar24 medger Göran Hägglund att fastighetsskattens slopande inte hade sett likadant ut om han hade fått bestämma helt själv:
- Hade jag fått bestämma helt själv hade avgiften blivit lägre och reavinstskatten högre, säger Göran Hägglund men tillägger att han inte är missnöjd med dagens förslag.
Taket för den kommunala fastighetsavgift som ska ersätta fastighetsskatten blir nu
6 000 kronor, men högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. För flerbostadshus blir avgiften 1 200 kronor, men maximalt 0,4 procent av taxeringsvärdet. Reavinstskatten för bostäder blir 22 procent, en ökning med två procentenheter jämfört med dagens reavinstskatt om 20 procent.
- Hela landet får skattelättnader med hjälp av de här förslaget, säger finansminister Anders Borg.
De som fått uppskov med reavinstskatten, då de investerat pengarna i ett nytt boende, kommer att få betala ränta på skulden. Räntan kommer att uppgå till 0,5 procent av uppskovsbeloppet, enligt det nya förslaget. Det gäller även för befintliga uppskov. Uppskovet begränsas samtidigt till 1,6 miljoner kronor. Anders Borg själv tillhör de som nu har för högt uppskov.
- Mitt eget uppskov är på 1,8 miljoner kronor just nu, avslöjar finansministern under onsdagens presskonferens och konstaterar samtidigt att han kommer behöva betala 9 000 kronor i ränta årligen.
I och med fastighetsskattens slopande kommer även den såkallade begränsningsregeln slopas. Begränsingsregeln har inneburit att man inte behöver betala mer än 4 procent av hushållsinkomsten i fastighetsskatt. Dock kommer någon form av begränsingsregel finnas kvar för pensionärer, fast hur denna kommer se ut är inte klart ännu.
Redan i april avslöjade regeringen att den hade för avsikt att slopa fastighetsskatten från och med den första januari 2008. Då skulle den kommunala fastighetsavgiften uppgå till 4 500 kronor per bostad och år för småhus, dock högst 1 procent av taxeringsvärdet. Samtidigt skulle reavistskatten på bostäder höjas från 20 till 30 procent.
Efter mycket kritik för det första förslaget kom regeringen några månader senare med ytterligare ett finansieringsförslag. Även då skulle skatten ersättas med en avgift på 4 500 kronor, men högst 0,8 procent av taxeringsvärdet. Reavinstskatten skulle då höjas till 25 procent. Dagens förslag får ses som en kompromiss mellan allianspartierna där kristdemokraterna fått vika sig. Partiet ville i valet sänka avgiften till 2 800 kronor.
- Det vi reagerade på var nyckfullheten i systemet. Det vi ville ha var en trygghet och en överblickbarhet. Det får vi nu, säger socialminister Göran Hägglund.
I samtal med Pengar24 medger Göran Hägglund att fastighetsskattens slopande inte hade sett likadant ut om han hade fått bestämma helt själv:
- Hade jag fått bestämma helt själv hade avgiften blivit lägre och reavinstskatten högre, säger Göran Hägglund men tillägger att han inte är missnöjd med dagens förslag.
