Förra veckan fick Finansdepartementet och Anders Borg det hett om öronen efter att både oppositionen i riksdagen och näringslivet sågat lagförslaget om beskattning av riskkapitalister. Bakgrunden till förslaget är att det i dag inte finns någon tydlig linje att gå på för Skatteverket vid beskattning av riskkapitalister. Det har lett till flera utdragna rättsprocesser där namnkunniga personer i riskkapitalbranschen har taxerats upp med hundratals miljoner kronor.

Men det är inte bara näringslivstoppar och politiker som sätter sig emot förslaget, som sägs ge riskkapitalisterna en gräddfil.

Nu ger sig även akademin in i debatten.

– Det är bra att regeringen engagerar sig i frågan och utreder hur de här inkomsterna ska beskattas. Men i det här fallet har Skatteverket gjort en undersökning, sedan har man berett det inom departementet för att därefter skicka det på remiss. Där borde i stället en brett sammansatt kommitté ha utrett frågan, och det har man inte gjort här, säger Mattias Dahlberg, professor i finansrätt vid Uppsala universitet.

Dahlberg är även kritisk mot att regeringen väljer att presentera sitt lagförslag innan de processer som Skatteverket driver mot riskkapitalister har nått en dom i förvaltningsrätten.

– I den bästa av världar hade det varit bra om domstolarna hade fått fastställa gällande rätt innan man börjar göra förändringar. Då vet man vilken utgångspunkt man har när man ska förändra systemet.

För ett par veckor sedan presenterade regeringen ett annat lagförslag som sig riktar mot så kallade "räntesnurror". När reglerna på området ändrades senast, 2009, gjorde staten det möjligt för företag att göra ränteutbetalningar till mottagare som betalar minst 10 procent i skatt.

Den möjligheten skulle enligt förslaget kvarstå - med en brasklapp, nämligen att Skatteverket ges möjlighet att underkänna ränteavdrag som görs med syfte att undvika skatt. Skatteverket bedömning ska enligt förslaget bygga på om avdraget är "huvudsakligt affärsmässigt".

Som svar på regeringens utspel skrev 27 tunga näringslivsföreträdare ett brev till finansminister Anders Borg där de bland annat menade att förslaget är rättsosäkert.

Mattias Dahlberg håller med.

– Det är väldigt svårt för en domstol att först avgöra vad som är affärsmässigt och sedan kvantifiera det genom rekvisitet "huvudsakligt". En jämförelse är när skatteflyktslagen infördes, då gavs Skatteverket möjlighet att tillämpa reglerna vid behov. Där sade regeringen nej efter kritik från remissinstanserna eftersom det ansågs rättsosäkert att bedömningen skulle ligga hos Skatteverket. På samma sätt kan man argumentera när det gäller ränteavdragsbegränsningarna.

Han menar att regeringen skulle ha kunnat agera betydligt tidigare i frågan än vad den har gjort.

– När de gamla reglerna trädde i kraft 2009 fick regeringen kritik, och redan då kunde man ha tillsatt en kommitté som arbetade fram en modell som förhindrar de överdrivna ränteavdragen. I stället har man suttit still och lämnat över bedömningar, som är väldigt svåra, till domstolarna, säger Mattias Dahlberg.

Juridiska fakulteten i Uppsala är en av de remissinstanser dit regeringen har skickat de båda lagförslagen. Svar på remisserna kommer att lämnas till Finansdepartementet inom ett par veckor.