Redan 1978, långt innan Riksbanken fick ett inflationsmål, föreslog Lars Jonung ett inflationsmål om 1 procent. Nu anser han att förslaget kan dammas av och fortfarande vara aktuellt.
Foto: Yvonne Åsell
Riksbankschef Stefan Ingves skrev i torsdagens Svenska Dagbladet att det finns risker som det inte går att bortse från med en alltför låg ränta under en lång tid. Ju mindre som görs på annat håll för att minska riskerna med hög skuldsättning desto mer faller på penningpolitiken, skrev Ingves.
I en intervju med SvD Näringsliv ger Finanspolitiska rådets ordförande Lars Jonung stöd åt Stefan Ingves argument.
– Finansiell stabilitet är Riksbankens viktigaste mål. Det finns ingen annan som kan garantera det. Sedan har Riksbanken fått andra mål såsom inflationsmålet men det måste underordnas målet om finansiell stabilitet. Har vi svårt att nå båda kan vi fundera kring att ändra inflationsmålet, säger Lars Jonung.
Redan 1978, långt innan Riksbanken fick ett inflationsmål, föreslog Lars Jonung ett inflationsmål om 1 procent. Nu anser han att förslaget kan dammas av och fortfarande vara aktuellt. Att sänka inflationsmålet skulle innebära att Riksbanken som Jonung formulerar det ”legat rätt hela tiden” i förhållandet mellan reporäntan och inflationsmålet.
– Det går inte att säga något bestämt om huruvida en enskild räntesänkning skapar en finansiell kris, det är riktningen som är avgörande. Effekterna beror på hur mycket räntan sänks med och hur bestående räntesänkningen blir.
Men han är övertygad om att alltför låga räntor, och därmed frikostig kreditgivning, är det största hotet mot finansiell stabilitet. Det är inte minst erfarenheten av dagens globala finanskris ett bevis på enligt Jonung.
Han anser att den höga skuldsättningen bland svenska hushåll och företag bör hanteras med såväl traditionell penningpolitik som verktyg såsom bolånetak, amorteringskrav, fastighetsbeskattning och avdragsrätt för räntor, och att det är viktigt med ett samarbete mellan Riksbanken, Finansdepartementet, Finansinspektionen och andra myndigheter för att styra skuldsättningsgraden.
– De skulle ha tagit ett ansvar långt tidigare och satt in åtgärder för fem till tio år sedan. Nu är det i många avseende för sent. Om de agerar nu kan de i själva verket skapa en bubbla som brister, säger Lars Jonung.
Den 6 september offentliggjorde Riksbanken att styrräntan skulle sänkas med 0,25 procentenheter och räntan ligger nu sedan den 12 september på 1,25 procent. Vid räntesänkningen angav Riksbanken att den svenska inbromsningen i tillväxten var skäl att agera och att reporäntan väntas vara kvar på samma nivå fram till mitten av nästa år.
Den 25 oktober offentliggörs nästa räntebesked. Både från exempelvis exportsektorn och från fackligt håll finns önskemål om att sänka räntan redan i höst.
Är Stefan Ingves debattinlägg en förvarning om att räntan inte kommer att sänkas ytterligare?
– Jag uppfattar det som en tydlig signal från riksbankschefen om att han kommer att hålla räntan oförändrad.
• Läs Carolina Neuraths bloginlägg Ingves: viktigt diskutera amoreringskrav
