LÄS MER: ”Hon kritiserar Borg för att stå passiv”

Jobbpakten var Moderaternas stora utspel i Almedalen och lanserades med högflygande förhoppningar. Ett nytt samförstånd i Sverige ska öppna nya vägar in till arbetsmarknaden, förkunnade finansminister Anders Borg medan statsminister Fredrik Reinfeldt förklarade att jobbpakten kan få en ”högst påtaglig betydelse” för att sänka ungdomsarbetslösheten.

Den nya modellen med introduktionsanställningar för unga ska på sikt omfatta minst 30 000 personer, enligt Borg och Reinfeldt. Med en smidigare övergång mellan skola och arbetsliv ska Sverige närma sig den låga nivå på ungdomsarbetslöshet som finns i länder med utbyggda lärlingssystem.

Nu ska pakten knytas ihop efter nya överläggningar mellan regeringen, fack och arbetsgivare, som inleds i slutet av augusti.

Tanken är att avtal om ny anställningsform ska slutas på hela arbetsmarknaden. Arbete varvas med utbildning medan betalningen ligger under ingångslönen. En förebild är IF Metalls avtal med Teknikföretagen 2010, som fått efterföljare inom handeln och vården.

LÄS MER: ”PERSPEKTIV: Att alla kan följa utvecklingen gynnar inte förhandlingarna”

Men att avtalen finns på plats räcker inte. Intresset inom industrin har varit svagt. Tjänstemannafacket Unionen har också sedan länge liknande avtal, som i stort sett inte har utnyttjats.

– Våra kollektivavtal behöver i de flesta fall inte ändras. Däremot gäller det att gå från papper till verklighet, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.

För att sätta fart på modellen ska Unionen under hösten peppa sina fackklubbar runt om i landet att ta upp frågan på ”sina” företag. Men Cecilia Fahlberg är tveksam till hur stort utfallet kan bli.

– Vi tror att det går att göra saker genom hårt och mödosamt arbete. Men man får ha respekt för att det kanske inte är de stora förändringarna som sker på det här sättet, säger hon.

En avgörande fråga är i vilken grad arbetsgivarna är öppna för att anställa oerfaren personal. Cecilia Fahlberg påpekar att kraven på höjd produktivitet är ständigt närvarande. Konkurrenskraften måste hela tiden vässas.

– Kompetenskraven höjs i stort sett dagligen. Med tanke på det tror jag inte att det här kommer att vara en stor revolution. Men modellen har inte prövats ordentligt än, säger Unionens ordförande.

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi och tidigare ordförande för Finanspolitiska rådet, pekar också på konflikten mellan samhällets intresse att få unga i jobb, medan kostnaderna hamnar på det enskilda företaget.

– Det gör att det förmodligen krävs mycket stora subventioner för att det här ska komma till stånd, säger han.

Finansminister Anders Borg har flaggat för att staten kan bidra med handledarstöd och sänkta arbetsgivaravgifter. Lars Calmfors tror ändå att det kommer att ta lång tid innan det kan handla om några större volymer. Han sätter ett stort frågetecken för siffran 30 000, som regeringen hänvisar till.

– Den måste vara ytterligt osäker, säger han och menar att jämförelser med andra länder är svåra, eftersom systemen är olika utformade.

Men även om startsträckan blir lång är modellen värd att testa, anser Lars Calmfors. Precis som Anders Borg pekar han ut lärlingssystem som den gemensamma nämnaren för länder med låg ungdomsarbetslöshet.

Trepartssamtalen mellan regeringen, facken och arbetsgivarna omfattar också två andra frågor. Det handlar om dels avtal för korttidsarbete inom industrin för att slippa säga upp personal under tillfälliga kriser, dels om nya omställningsavtal med stödåtgärder vid uppsägningar.

Förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal för tjänstemän i den privata sektorn inleds genom att Svenskt Näringsliv och tjänstemannakartellen PTK växlar avtalskrav den första veckan i september.

LÄS MER: ”Borg duckar om tidsplan för jobbpakten”