När rättegången fortsatte igår i Stockholms tingsrätt med förhör med Jisander mindes han inte ens att han skulle ha blivit lovad sammanlagt drygt 60 miljoner kronor i provision och skrivit under två avtal om detta. Men snabbt tog han tillfället i akt och vände på saken och började istället fråga ut åklagaren.

–Menar du att det är ersättning för arbete jag skulle ha utfört? undrade Jisander eftersom åklagaren i förra Trustoråtalet hävdat att drygt 40 miljoner han mottagit skulle vara pengar han kommit över genom brott.

Hade nuvarande åklagaren, Berndt Berger, gått på samma linje som sin företrädare hade en viktig del av det nu aktuella åtalet, det för grovt skattebrott, fallit. Jisander kan nämligen inte krävas på skatt för stulna pengar, bara om han tjänat dem legalt skulle de kunna beskattas.

Jisander gjorde ett par försök till innan han fick ge upp. Berndt Berger parerade och förklarade att de 40,5 miljoner som Jisander skulle ha fått för att han hjälpte lord Moyne att komma över röstmajoriten i Trustor och för att ordnade så att Sandvik köpte Trustors aktier i Kanthal var legal ersättning. Men han ville vänta med att utveckla saken till efter förhöret. Det var åklagarens förhör med ­Jisander, inte tvärtom.

Statsåklagare Berndt Berger vill visa att Thomas Jisander haft ett stort inflytande över händelse­utvecklingen kring Trustor, att han stått hjärnan bakom kuppen, Joachim Posener, mycket nära och att han är ansvarig för en utbetalning på 21 miljoner kronor från Trustor som han jämte skattebrottet nu står åtalad för.

Thomas Jisander gjorde sitt bästa för att förmedla en helt motsatt bild. Han såg sig själv närmast som en springpojke. Visserligen passerade nästan alla pengar via honom, men han visste ingenting om upplägget.

–Jag ställde inga frågor därför att jag var helt inkompetent att ställa några, förklarade han.

Enligt åklagaren började Joachim Posener, som också är Jisanders kusin, planlägga affären redan hösten 1996, mer än ett halvår innan den sattes i verket. Posener avtjänade då sex års fängelse för grova ekonomiska brott.

Jisander medgav att han ett par gånger träffat honom på ­Asptunaanstalten där han fanns de sista månaderna före frigivandet i februari 1997, men några ­affärer diskuterades aldrig.

Eftersom Posener var straffad ­behövdes någon annan att vara hans ögon och öron när det var dags att föra förhandlingar med Erik Penser Fondkommission om köp av Trustor. Detta skulle bli ­Jisanders roll, enligt dokumenten. Men Jisander tonade ner det hela och menade att det var kamraten Peter Mattsson som förde talan.

–Jag begrep ingenting av detta, försäkrade han. Att han genom sin far lyckats ordna en reserv­finansiär som var villig att låna ut 241 miljoner kronor var inget han ville kommentera närmare.

Att Jisanders namn finns med i dokument redan från oktober 1996 förklarade han med att Posener måste ha använt hans namn. Själv visste han inget om detta och inte heller något om ­dokument som hittats hemma hos hans föräldrar som pekar i samma riktning.