Det har gått i ett rasande tempo. På bara femton år har antalet gymnasieskolor i Sverige näst intill fördubblats. Och det är helt tack vare friskolornas intåg på marknaden. Då, 1997, var bara var tionde skola privat. Förra läsåret fanns fler friskolor än kommunala.

Allra snabbast har expansionen skett hos de i dag sex största aktörerna på marknaden. När skolreformen genomfördes 1992 fanns de över huvud taget inte. I dag plockar Academedia, Praktiska, Lärande i Östergötland, JB Education (tidigare John Bauer), Jensen och Kunskapsskolan hem skolpengen för hälften av alla gymnasieungdomar som valt att gå på en friskola.

Tillsammans äger de sex koncernerna fler gymnasieskolor än alla dem som finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala - tillsammans. Överlägset störst är Academedia, med varumärken som Didaktus, IT-gymnasiet och NTI-gymnasiet och över 20 000 gymnasieelever.

• LÄS MER: ”Tuff framtid för skolmarknaden”

– När jag började var vi 220 anställda. Nu är vi över 7 000, och det har gått på sex år. Det har varit en otrolig utveckling, säger Marcus Strömberg, vd på Academedia.

Men nu tyder mycket på att den explosionsartade utvecklingen i antalet gymnasieskolor har avstannat. Förra läsåret minskade rent av antalet gymnasier i landet mot året innan, något som inte skett på över tio år.

En viktig förklaring till trendbrottet är en förändrad strategi från de stora koncernerna. När elevunderlaget rasar i hela landet - från 2011 till 2017 beräknas antalet gymnasieelever bli runt 90 000 färre - satsar koncernerna mindre på att starta nya egna skolor och mer på ta över andra. Och tajmingen är perfekt. De små skolorna med mindre kapital i ryggen drabbas som hårdast när eleverna, och därmed intäkterna, försvinner.

– Nedgången i elevantalet minskar den totala marknaden men kommer sannolikt leda till ökad konsolidering med färre aktörer. Den processen är redan igång men kommer nu att ske snabbare. De som kommer att tvingas lägga ned är antagligen främst de små aktörerna. De större koncernerna vet att om de håller ut ett tag kan de konkurrera ut de andra, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning.

Flera av koncernerna har redan vidtagit åtgärder för att stå bättre rustade när elevantalet rasar. Praktiska, med 50 yrkesinriktade gymnasier i landet, har inför hösten 2012 lagt ner skolor i Årjäng, Storfors, Kristinehamn, Härnösand och Aneby. Och här kommer en av nyttorna av att vara en koncern in i bilden. Praktiska överför majoriteten av eleverna från de nedlagda skolorna till närliggande skolor inom samma koncern - och fortsätter samtidigt ansöka om att få starta fler skolor.

– Det är lika för alla utbildningsaktörer, kommunala såväl som privata. När det sker en nedgång så måste man göra korrigeringar. Men vi har nya ansökningar inne hos Skolinspektionen. Vi kommer inte att expandera i samma takt som under de senaste tio åren, men vi kommer att fortsätta expandera. Jag räknar med att vi kommer att vara den största yrkesutbildaren i framtiden också, säger Anette Ellis, utbildningschef på Praktiska i Sverige AB.

Även jätten Academedia har redan rustat för tuffare tider genom att se till att ha en ”flexibel kostym”, som vd Marcus Strömberg uttrycker det.

– Det kan vi naturligtvis dra fördel av och ta marknadsandelar. Jag tror också att det kommer att ske en bortgallring av oseriösa och oprofessionella huvudmän de kommande åren, flera mindre aktörer kommer säkert att försvinna.

• LÄS MER: ”Miljoner till gymnasiereklam”

Resultatet kommer, som Marcus Strömberg ser det, bli att de större aktörerna kommer att dominera marknaden allt mer. På gott och ont.

– Vi ser redan en strömlinjeformning i utbudet genom att några huvudmän vuxit snabbt. Det har vi försökt möta på Academedia genom att behålla mångfalden inom koncernen. Men jag är i grunden övertygad om att stora aktörer behövs för att lyfta resultaten i skolan och för att få en ökad professionalisering, säger han.

Marcus Strömberg poängterar ändå, precis som många andra, att det självklart finns mindre aktörer som också kommer att klara sig bra de kommande åren. Men konkurser lär det bli - och i efterdyningarna av konkurserna kan tuffare regler införas som gör att det blir betydligt svårare för mindre aktörer att över huvud taget starta skolor framöver, tror professor Magnus Henrekson på Institutet för Näringslivsforskning.

– Det är inget osannolikt scenario att man inför regler som kräver att nystartade skolor kan visa upp en större kapitalinsats som bevis på uthållighet. Det kommer att gynna stora aktörer och göra det svårare för små aktörer, säger han.

• LÄS MER: ”Elever i kläm när utbildning fick rött ljus”