Tåget har under de senaste tio åren ökat marknadsandelarna gentemot flyget på långa inrikesresor. Men linjen Stockholm–Malmö har stått emot bra eftersom restiden ligger runt 4,5 timmar och då är tåget inte konkurrenskraftigt. Byggs Europabanan kommer samma resa bara att ta 2,5 timmar
– Vi tror ändå att vi klarar konkurrensen på Malmö eftersom det tar cirka 1:40 att ta sig från city till city. Men om det ska gå att åka tåg till Göteborg på 2 timmar blir konkurrensen där mer allvarlig, säger Olof Löfgren, presschef på Malmö Aviation.
Utomlands har flygbolagen mer eller mindre tvingats lägga ner när linjerna fått konkurrens från höghastighetstågen. Den magiska gränsen verkar gå vid 50–60 mil, alltså typ Göteborg och Malmö. Här är några exempel på restider och marknadsandelar för höghastighetstågen i jämförelse med flyget:
• Paris–Lyon, 46 mil, restid med tåg 1:57, marknadsandel över 90 procent
• Paris–Strassbourg, 48 mil, restid med tåg 2:17, marknadsandel cirka 80 procent
• Paris–Marseille, 77 mil, restid 3:02, marknadsandel cirka 70 procent
• Madrid–Sevilla, 51 mil, restid 2:30, marknadsandel över 80 procent
Höghastighetsbanorna i Sverige är kostnadsberäknade till 125 miljarder kronor. Ett enormt belopp men ändå relativt blygsamt i jämförelse med andra länders satsningar, bland annat Frankrike, Tyskland, Holland och Spanien.
Frankrike med sina TGV-tåg är ledande i Europa och öppnade sin första höghastighetsbana redan 1981. I dag är nätet 190 mil och nästan lika mycket är under planering de närmaste tio åren.
Få allvarliga olyckor har inträffat och TGV-tågen har tagit över i jämförelse med vanliga tåg och flyg och svarar nu för cirka 60 procent av transportarbetet.
Spanien är det land i Europa som satsar mest på höghastighetsnät, 80 miljarder euro har avsatts för perioden 2005–2020. Nästa år kommer landet att ha 220 mil spår, att jämföra med 210 i Japan och Frankrikes 190.
Ett av de stora projekten som pågår är utbyggnaden av linjen Figueras i Spanien och Perpignan i Frankrike. Kostnaden för att bygga den första linjen Madrid–Sevilla uppgick till 1 900 miljoner euro och stod klar 1992 i samband med världsutställningen i Sevilla.
Norge, Ryssland och USA är några länder där det pågår diskussioner om höghastighetsbanor. I Norge har det handlat om linjer som Oslo–Trondheim, Oslo–Bergen och Oslo–Göteborg, i Ryssland beräknas första trafikstart ske 2020 och linjen Moskva-Sankt Petersburg med en sammanlagd befolkning på 25 miljoner har utsetts till pilotprojekt.
I Kina väntas den 130 mil långa linjen Peking–Shanghai öppna 2013. Kostnaden är beräknad till 12 miljarder dollar och staten står för 80 procent.
När länderna i Europa bestämt sig för att bygga höghastighetsbanor har besluten sällan grundats på samhällsekonomiska kalkyler. Erfarenheterna har ändå varit mest positiva även om linjesträckningar, miljöingrepp och barriäreffekter väckt protester.
