Ingen blev överraskad av att Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen lät räntan ligga kvar på 1,50 procent.
Ingen blev heller överraskad av att två av sex direktionsledamöter reserverade sig mot beslutet. Direktionens två akademiker, professor Karolina Ekholm och professor Lars E O Svensson, ville ha sänkt ränta nu och även framöver. Så har de tyckt en längre tid och ska man tro (nästan) alla bedömare utanför Riksbanken så kommer de att få sin vilja igenom.
Men det tar tid för Riksbankschef Stefan Ingves och hans majoritetskollegor att ändra sig.
Jämfört med förra räntemötet i april har de ekonomiska utsikterna blivit sämre, skriver Riksbanken i sin rapport. Orosmolnen i Europa skuggar svensk ekonomi. Så uttryckte sig riksbankschef Stefan Ingves i går.
Trots oron fortsätter den svenska ekonomin att växa även om det endast blir 0,6 procent i år och 1,7 procent nästa år, tror Riksbanken. Samtidigt är inflationen låg, klart under inflationsmålet 2 procent.
Även finansminister Anders Borg presenterade, på plats i Almedalen, nya prognossiffror i går. Liksom Riksbanken ser han visserligen en inbromsning i år men tror ändå på en tillväxt med 1,1 procent i år och 3 procent nästa år. Det är en mer optimistisk bild än vad Riksbanken och många andra har.
Styrräntan kommer att behöva ligga fortsatt lågt, bedömer Riksbankens majoritet. Därför ska den vara kvar på 1,5 procent.
Andra bedömare, inklusive de två reservanterna i direktionen, menar att styrräntan behöver sänkas för att understödja ekonomin. Karolina Ekholm vill ha en styrränta på 1,0 procent fram till hösten 2013 och sedan en gradvis stigning. Hon menar att den räntan skulle ge lägre arbetslöshet och en bättre avvägd penningpolitik.
Lars E O Svensson vill också ha 1,0 procent i styrränta och från slutet av året 0,75 procent till slutet av nästa år. Sedan ska räntan höjas gradvis. Han menar att Riksbankens prognos över utländska styrräntor och tillväxten i eurozonen är för höga. Svensson anser att hans ränteförslag bättre skulle uppfylla inflationsmålet och ge lägre arbetslöshet.
Utanför Riksbankshuset tror de flesta att reservanterna har rätt. Varför inte sänka nu, när det behövs, istället för att vänta? undrar bland andra Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet.
Under våren har oron ökat på de finansiella marknaderna. Det är också skälet till att ECB (Europeiska centralbanken) väntas sänka sin styrränta under torsdagen från 1,0 till 0,75 procent.
Samtidigt väntas Bank of England behålla sin ränta på låga 0,50 procent men pumpa in likviditet i det finansiella systemet.
Riksbanken menar att den senaste tidens problem inom den europeiska banksektorn inte påverkat svenska banker nämnvärt.
Den genomsnittliga bolåneräntan till hushåll fortsatte att sjunka under maj. Det betyder att skillnaden mellan Riksbankens styrränta och de rörliga bolåneräntorna minskat sedan räntemötet i april. Det beror på att banker och bolåneinstitut betalar mindre för att finansiera sig kortsiktigt.
Även de räntor som företagen möter har sjunkit under 2012. De flesta företag har inte fått svårare att finansiera sig. Sedan två år tillbaka sjunker också ökningstakten i bolåneinstitutens utlåning till hushållen.
Rädslan för hög belåning och en bostadsbubbla har varit en faktor som spelat in när Riksbanken tagit räntebeslut.
Om stora centralbanker fortsätter att ligga lågt och rentav sänker sina räntor kan avståndet till den svenska räntenivån pressa upp kronan. Det skulle ytterligare försvåra för svensk export och sänka en redan låg inflation till ännu lägre nivåer.
Riksbanken tar det lugnt och avvaktar hur ekonomin i form av sysselsättning och inflation utvecklar sig men också hur eurozonen löser sina problem. Behövs det kommer de att sänka räntan. Det kan ske redan vid nästa möte i september.
