I oktober låg 45 procent av svenskarnas bolån på rörlig ränta, så hög har andelen aldrig varit. Det motsvarar drygt 670 miljarder kronor i lån, där räntekostnaden kan öka eller minska över en natt.

Detta är också fortsättningen på en längre trend, där skuldsättningen ökat och där den genomsnittliga bindningstiden blivit allt kortare. Bara i slutet av 2007 låg cirka 35 procent av bolånestocken på rörlig ränta, och följaktligen har andelen ökat med 10 procentenheter, samtidigt som utestående krediter till bostadsköp ökat med nästan 30 procent.

Den givna konsekvensen av detta är att hushållen blir allt känsligare för ränteförändringar. I dagsläget, där 45 procent av bostadslånen är rörliga, ”kostar” en räntehöjning med en procentenhet drygt 4,7 miljarder kronor, detta inklusive tillåtna ränteavdrag på 30 procent.

Omvänt får Riksbanken tack vare hushållens växande skulder och kortare bindningstider ett bättre vapen.

– Räntejusteringar får mycket kraftigare effekt på hushållens beteende än i ett läge där bindningstiden är längre, man kan säga att Riksbanken fått ett räntevapen som är skarpare. Det som också har hänt är att det inte krävs så många höjningar förrän hushållen ska börja känna att konsumtionsutrymmet minskar, säger Cecilia Skingsley, analyschef på Swedbank.

Riksbanken, som förra veckan publicerade årets andra stabilitetsrapport, är i dag tillfreds med den senaste tidens utveckling. Svenskarna lånar mer pengar, både till bostäder och till konsumtion, vilket är precis vad myndigheten avsett.

I dagsläget, konstaterade Stefan Ingves, ser Riksbanken ingen risk med den växande skuldsättningen, utan konstaterade att det i stor grad rör sig om välbeställda hushåll där räntekostnaderna är hanterbara.

Tvärtom – mer lån till folket fyller också funktionen att smörja ekonomins hjul, vilket i dåliga tider som dessa håller prisutvecklingen på rätt spår. Detta är också Riksbankens främsta uppgift.

Riksbanken har dock inte bara bolån att förhålla sig till. Svenskarnas betal- och kreditkortsskulder uppgick i oktober till närmare 48 miljarder kronor, en ökning med 30 procent över en tvåårsperiod.

Totalt sett har svenskarna skulder på över 1 500 miljarder kronor där löptiden understiger ett år. Här ”kostar” varje procentenhet, ränteavdrag inräknat, lite drygt 10 miljarder kronor, vilket för perspektivens skull motsvarar en hel veckas omsättning i den svenska detaljhandeln.

Enligt Riksbankens så kallade räntebana – en preliminär prognos över styrräntans utveckling – ska styrräntan upp till 0,3 procent under nästa år, för att sedan höjas till 1,6 procent under 2011.

Historiskt är det dock betydligt längre kvar till mer normala räntenivåer. Under de senaste tio åren har den genomsnittliga reporäntan varit drygt 3 procent. En översikt av SBAB:s räntehistorik vittnar också om att den rörliga bolåneräntan bara undantagsvis understigit 4 procent.

För låntagare med löptider under ett år skulle således en återgång till mer normala räntenivåer kunna kosta uppskattningsvis 20 till 30 miljarder kronor i minskat konsumtionsutrymme, dock oaktat dagens och framtidens sparandenivåer. Det motsvarar närmare en månads kommers i svensk detaljhandel.

För staten innebär tankeleken uteblivna momsintäkter på mellan 5 och 10 miljarder, vilket med marginal räcker till Arbetsförmedlingens förvaltning under ett helt år.

Hushållens förkärlek för rörliga lån kan också påverka Riksbankens planer på en räntehöjning. Riksbankens nuvarande räntepolitik syftar ju till att få hushållen att konsumera och ju större effekt en räntehöjning får, desto troligare är det att banken dröjer med ett beslut om en höjning.