Riksbanken har sedan i somras gett ut tre lån med fast ränta om 100 miljarder kronor vardera till mycket förmånlig ränta.
- Man ska komma ihåg att den konjunkturnedgång som vi har haft det senaste året är den snabbaste konjunkturnedgång som vi har haft sedan 1939. Och vi har haft en allmänt svag ekonomisk utveckling. Då är det väldigt viktigt att efterfrågan hålls uppe i svensk ekonomi , sade Stefan Ingves till E24 i samband med ett framträdande i fredags.
Men den låga räntenivån har kritiserats av Royal Bank of Scotlands nordiske chefsekonom Peter Kaplan som menar att marknaden ”badar i pengar” just nu.
Även Handelsbankens chefsekonom Jan Häggström anklagar Riksbanken för att trycka ner de redan låga räntorna ytterligare och att det riskerar att underblåsa en lånebubbla hos hushållen.
Handelsbankens, SEB:s och Nordeas senaste kvartalsrapporter var bättre än förväntat. Swedbanks var sämre än förväntat, men kursen steg ändå och vinsten per aktie har skruvats upp med hela 19 procent sedan den sista september.
E24: Bankerna har ju dragit stor nytta av de förmånliga lånen och kritiker säger att ni bara hjälper dem att nå fina vinstresultat?
– Men utan de här åtgärderna är jag helt övertygad om att bankernas möjlighet att hålla sin utlåning uppe hade varit betydligt sämre. Penningpolitiken syftar ju till att hålla efterfrågan uppe i svensk ekonomi för närvarande. Det är det här vi vill uppnå, säger Ingves.
De billiga lånen från Riksbanken innebär att bankerna har kunnat ”skära emellan” genom att investera de lånade pengarna i bostadsobligationer: Bankerna lånar från Riksbanken och går därefter omedelbart och sätter in samma pengar i bostadsobligationer hos ett bolåneinstitut.
Ränteintäkten från bostadsobligationen är högre än räntekostnaden på lånet från Riksbanken. Mellanskillnaden är alltså en ren vinst för bankerna.
Men Stefan Ingves står på sig och tycks mena att de goda vinsterna för bankerna är en bieffekt som man måste acceptera.
- Samtidigt klarar vi av vårt inflationsmål, det är inget bekymmer. Det är viktigt för att klara detta, att vi ser till att kreditförsörjningen i ekonomin fungerar. Och kreditförsörjningen går via det svenska banksystemet.
De förmånliga lånen kan bli ännu mer kontroversiella om bankerna i vår beslutar om stora utdelningar till sina aktieägare. Då förstärks intrycket att Riksbanken göder bankerna som i sin tur gynnar sina ägare. På frågan om det spelar någon roll om bankerna efter miljardlånen gör stora utdelningar till aktieägarna, svarar Stefan Ingves lite undvikande:
- Vår syn på detta är att de här åtgärderna har haft den önskade effekten. Hade vi inte ingripit på det sätt som vi gjorde under förra hösten och hade vi inte fortsatt med den utlåning så hade vi fått en betydligt sämre konjunkturutveckling och bekymmer i den finansiella sektorn och det vill vi undvika, säger han.
