Varseltalen speglar bara en liten del av det som händer. Större delen av det försämrade jobbläget beror på att ersättningsrekryteringarna minskar och att tillfälligt anställda får gå. Men varslen är en tydlig indikator och den visar på allt dystrare tider.

I vinter blir det än mer bistert. Arbetsförmedlingen räknar med en fortsatt försämring på arbetsmarknaden. Då väntas uppgången av sysselsättningen vändas till en minskning, medan arbetslösheten fortsätter att öka.

Hittills har läget trots allt varit bättre än väntat med tanke på stormarna i omvärlden. Många företag har avvaktat med personalminskningar i förhoppning om att nedgången blir kortvarig. Men blir analysen att det handlar om ett långvarigt tillstånd måste kostnaderna snabbt ner och då läggs varsel om uppsägningar.

Det är kanske där vi är nu, säger prognoschef Tord Strannefors på Arbetsförmedlingen. Den urusla konjunkturen i Europa, där en rad länder befinner sig i recession, pekar också mot fortsatta neddragningar. Det talar för att varslen kommer att ligga på en relativt hög nivå under lång tid, konstaterar han.

Jämfört med finanskrisen är varseltalen beskedliga. Men det var ett exceptionellt läge. Med normala mått är runt 5000 varsel i månaden en dålig siffra. Och just ingenting talar för att den blir bättre på ett bra tag.