Löneökningarna hittills i år ligger strax över 4 procent i genomsnitt medan inflationen ligger på 4 procent. Den som har fått lönen höjd med 4 procent har alltså inget kvar av höjningen medan den som fått en lägre höjning ligger på minus.
- Det betyder att vi inte får någon ökad köpkraft när priserna stiger. Men det är inte självklart att alla får den löneökningstakten, säger Ylva Yngveson, privatekonom på Swedbanks institut för privatekonomi.
Hon tillägger dock att många har fått en högre disponibel inkomst, pengar på kontot, på grund av de skattesänkningar som hittills har genomförts.
- Sen har vi under lång tid haft en bra ökning av den disponibla inkomsten. Det här betyder att vi inte får något utrymme att öka konsumtion och sparande, säger Ylva Yngveson.
En annan sak att ta hänsyn till i sammanhanget är att alla konsumenter inte har samma konsumtionsmönster och behov. Den som har ett litet matkonto och inte har någon bil drabbas inte så hårt eftersom priserna framför allt stiger på mat och bensin.
- Det är olika med tanke på hur individens utgifter ser ut. Om du är beroende av bil, har många att förse med mat och stora lån på huset drabbas du hårt jämfört med den som inte köper bensin och inte har några lån, säger Ylva Yngveson.
Några som dock får sämre köpkraft är pensionärer och studenter. De har ofta låga inkomster och maten är en av de stora utgiftsposterna i deras privatekonomi. Pensionärerna är också en grupp som länge har halkat efter när det gäller inkomstökningar.
Andra faktorer attbeakta är att löneökningarna ska beskattas samt att hushåll i storstäderna har gynnats av att det infördes en fastighetsavgift när fastighetsskatten togs bort. Många hushåll har alltså fått ökat konsumtionsutrymme på grund av sänkta skatter och förändrade regler.
Det finns ändå en oro, bland annat bland ekonomer, för att fackföreningarnas medlemmar ska vilja förhandla om löneavtalen nu när inflationen äter upp löneökningarna. Frågan är dock om facken är beredda att göra det.
- Löneökningarna ligger där de ska på 4 procent. Produktionsökningstakten i ekonomin är i genomsnitt 2 procent. Inflationsproblemet kommer inte från lönerna, säger Dan Andersson, chefekonom på LO.
Han lyfter framför allt fram två synpunkter som bör beaktas innan någon reser krav på omförhandling av lönerna. Den första handlar om att även arbetsgivarna har fått högre kostnader, inte bara de anställda. Den andra synpunkten gäller inflationens orsaker. Det är framför allt bensin- och matpriser som driver upp inflationen i dagsläget, det är prisstegringar som ligger utanför svensk kontroll.
- Om inflationen tillfälligt stiger på grund av ökade livsmedelspriser och energipriser, ska löntagarna då få kompensation för det när det handlar om saker som händer utanför Sverige, frågar sig Dan Andersson.
Han betonar att utfallet av en omförhandling av lönerna är långt ifrån givet och att arbetsgivarnas argument i en sådan förhandling är att de också har fått högre kostnader.
- En omförhandling är inte okomplicerad. Om löntagarna kommer till slutsatsen att de vill omförhandla för att få högre lön har Riksbanken mitt fulla stöd att höja räntan, säger Dan Andersson.
