Om du inte hört talas om indexfonder tidigare är det inte så konstigt. Det talas nämligen väldigt lite om indexfonder när du sitter på banken och ska placera dina surt förvärvade sparpengar. Istället föreslås ofta bankens egna aktivt förvaltade fonder som det bästa alternativet.

Men faktum är att forskningen visar att du gör bäst i att slå dövörat till när du hör ordet aktivt förvaltad fond. För när det gäller sparande på sikt har indexfonder visat sig vara en bra mycket bättre placering.

Dessutom har de mycket lägre avgifter än andra fonder och det är något du som sparar bör vara medveten om. En hög avgift kan nämligen äta upp en stor del av ditt sparandet. Den genomsnittliga avgiften för de svenska indexfonderna ligger på 0,52 procent. Det kan jämföras med 1,24 procent som är genomsnittet för samtliga fonder på den svenska fondmarknaden.

Med ett sparande på 1 000 kronor i månaden under 30 år och en årlig avkastning på sex procent innebär det en skillnad på 78 000 kronor i slutändan. Och då har man ändå antagit att den aktivt förvaltade fonder presterar lika bra som indexfonder på sikt. Ett felaktigt antagande om man får tro forskningen.

I Sverige finns det kring 50 indexfonder, men bland storbankerna är utbudet dåligt. Det är bara Handelsbanken som erbjuder sina sparare ett utbud av indexfonder.

Det kanske låtet konstigt – lägre avgifter och bättre avkastning på sikt men de historiska siffrorna talar för sig. Att utbudet inte är så stort beror främst på att den här typen av fonder inte är lika lönsamma som andra fonder. Märkligare är att svenskarna tycks vara så ointresserade av indexfonder. Enligt Svensk Fondstatistik ligger endast 3,4 procent av det totala fondsparandet på cirka 1 375 miljarder kronor i indexfonder.

Annat är det i USA. Där är indexfonder ett mycket vanligare sparalternativ. En förklaring till detta kan enligt Jonas Lindmark, redaktör på fondutvärderaren Morningstar, vara att amerikanerna är mer vana vid fondsparande.

- De har 30 års längre erfarenhet av fondsparande och folk har förmodligen lärt sig att aktiva fonder inte hänger med indexfonderna på sikt. I USA finns det dessutom många fler oberoende rådgivare. I Sverige finns det inte så många så folk vänder sig till sin bank istället, säger han.

Varför fortsätter vi då att välja aktivt förvaltade fonder i så stor utsträckning trots att de flesta av oss faktiskt inte är några börshajar? Jonas Lindmark hänvisar till den psykologiska faktorn. Du har säkert hört historien om att 80 procent av bilförarna anser att de kör bättre än genomsnittet. Samma sak är det med fondsparande tror Jonas Lindmark, många tror helt enkelt att de kan välja fonder som slår index, men det kan de inte.

Owen Lamont, finansiell ekonom på det amerikanska universitetet Yale, har i sin forskning visat att småsparare är hopplöst dåliga på att hänga med marknaden. Det blir som att försöka hoppa på ett tåg som redan gått. I en intervju i tidningen Fokus råder han småsparare att satsa på en global indexfond och sen luta sig tillbaka.

- Låta pengarna vara kvar där och motstå frestelsen att jaga efter en hög avkastning någon annanstans, säger han till Fokus.

Jonas Lindmark påpekar dock att det finns andra värden som kan förklara varför folk ändå väljer andra typer av fonder.

Tillgänglighet, bekvämlighet och trygghet kan ha ett annat värde för spararen menar han. Men om du inte bryr dig om att kunna springa in på ett bankkontor och få en kopp kaffe när du talar med din bankrådgivare finns det inte några direkta skäl för vanliga småsparare att investera i annat än indexfonder.

Men på vissa marknader kan ändå aktivt förvaltade fonder stå sig. Inom småbolag och tillväxtmarknader finns det faktorer som talar för att aktiv förvaltning faktiskt kan vara lönsammare. Anledningen till detta är att dessa marknader är mindre effektiva. Då är det rimligt att anta att en duktig förvaltare faktiskt kan slå index.