De senaste åren har hushållen blivit allt mer aktiva på börsen och i valet av olika sparformer. Det skriver SBAB i en analys och slår fast att det var börsraset i maj 2006 som fungerade som en katalysator för svenskens mer skeptiska syn på aktiemarknaden.
Råd till småspararkollektivet om att det ska ha is i magen och sitta stilla i båten är vanliga när det är oroligt på aktie- och kapitalmarknaderna världen över.
SBAB skriver att det verkade länge som om hushållen tog till sig de här råden och såg aktiesparandet som långsiktigt; att de fick tåla stora nedgångar för att inte riskera att gå miste om kommande uppgångar.
Sparandet i aktier var positivt, i genomsnitt 5 miljarder kronor per kvartal, från 1997 till 2005. Nedgången på Stockholmsbörsen 1998 fick bara en kortvarig effekt på svenskarnas sparmönster.
Men de senaste åren har hushållen ändrat sitt beteende och blivit mer aktiva i fördelningen av sitt sparande. Fallet på börsen i maj 2006 tycks ha varit startskottet för nytänkandet. Då föll börsen med 15 procent på några dagar. Hushållen nettosålde aktier för 40 miljarder kronor under andra kvartalet 2006.
Börsraset i maj 2006 blev inte långvarigt, därefter steg börsen fram till sommaren 2007, men hushållen hade tappat förtroendet för aktiebörsen och fortsatte att sälja sina aktier.
Varje kvartal, sedan andra kvartalet 2006, har hushållen nettosålt aktier för omkring 15 miljarder per kvartal, enligt SBAB.
Svenskarna har sammanlagt minskat sina aktieportföljer med 160 miljarder sedan andra kvartalet 2006.
Från det andra kvartalet 2006 har svenskarna minskat aktieinnehavet med 160 miljarder kronor. Samtidigt har sparandet i räntepapper ökat med 300 miljarder.
