En av de viktigaste aktörerna i matchen, den Europeiska Centralbankens (ECB) chef Jean-Claude Trichet, fortsatte på torsdagen att hävda sin och ECB:s tidigare ståndpunkt att Grekland har tillräcklig med, (för att fortsätta prata i idrottsfysionomiska termer), ”anaerobisk” kapacitet” för att kunna kravla sig ut till mattkanten och själv ta sig upp på benen.

Det är tillåtet att tvivla på detta och stilla undra vilken match det är Trichet egentligen tittar eller tänker på.

För att som Trichet på torsdagens presskonferens fortsätta hävda att ”betalningsinställelse inte är ett alternativ” är ett djärvt pokerspel när samtidigt priset för att försäkra sig mot just en grekisk betalningsinställelse stigit till rekordnivå och ett par grekiska storbanker åter vänt sig till den grekiska staten för att få likviditetsstöd på motsvarande 170 miljarder kronor efter att sparare börjat plocka ut pengar.

Räntan på grekiska tioåriga statsobligationer steg under torsdagen till 7,4 procent och kostnaden för att försäkra sig mot en grekisk betalningsinställelse, så kallade ”credit default swaps” steg till rekordnivån på runt 450 punkter. Det innebär att det årligen kostar motsvarande 450 000 kronor att försäkra en tio årig obligation på tio miljoner kronor.

Det grekiska läget är som sagt prekärt och uppgiften om att landets budgetunderskott före räntebetalningar krympt med 40 procent under årets första kvartal visar visserligen på handlingskraft, men räcker knappast för att återskapa något större förtroende för att landet ska kunna klara sig på egen hand.

IMF:s förre chefsekonom, MIT-professorn Simon Johnson, och hans professorskollega Peter Boone visar i en lång artikel på ekonomibloggen Baselinescenario.com att Greklands ekonomiska situation är långt värre än vad den var i Argentina under åren 1991-2001, det vill säga fram till det att Argentina ställde in sina betalningar.

• Argentinas budgetunderskott motsvarade 6,2 procent av landets BNP år 2001 – att jämföra med Greklands 12,7 procent för 2009.

• Argentinas statsskuld motsvarade 62 procent av BNP, medan Grekland var uppe i 114 procent 2009.

• Vad gäller bytesbalansunderskottet så motsvarade det i Argentina 1,7 procent av BNP vilket ska ställas mot Greklands underskott på motsvarande 11,2 procent av BNP.

Enligt Johnson är Greklands åtstramningsprogam mycket långt ifrån att kunna återskapa någon form av uthållighet i landets betalningsförmåga.

Bara i år planerar Grekland att låna upp motsvarande drygt 500 miljarder kronor för att finansiera det löpande underskottet samt inte minst den växande räntebördan på den utestående skulden.

Med den nuvarande utvecklingen så räknar Johnson och Boone med att Greklands statsskuld stiger till motsvarande 150 procent av BNP till 2012.

För att bara nå balans i sina statsfinanser till 2012 behöver Grekland gå från ett budgetunderskott före räntor på 4 procent till ett överskott på 9 procent, förutsatt att Grekland lyckas hålla räntenivån på sina skulder på 6 procent.

För att åstadkomma detta krävs mycket brutala åtgärder och risken är enligt Johnson och Boone stor att det skapar en ond spiral där konsekvenserna i form av ett kraftigt fall i den ekonomiska aktiviteten, BNP, sänker skatteintäkterna samtidigt som pressen på att öka utgifterna för exempelvis en växande arbetslöshet stiger.

Enligt Johnson och Boone det mest realistiska och för Grekland sannolikt bästa alternativet att ställa in betalningarna och få till stånd en rejäl skuldavskrivning. Enligt de båda professorerna är en nedskrivning på 65 procent av statsskuldens nominella värde rimlig, vilket motsvarande vad Argentina lyckades få till stånd.

Marknadens oro för en betalningsinställelse är uppenbart rimlig oavsett om ECB:s Trichet vägrar se det på sin karta utan fortsätter tillåta att grekiska statsobligationer används som panter i banken.

Det är ett högt spel för Trichet vet att det tyska och inte minst franska banksystemet är kontaminerat med grekiska statsobligationer. Och han vet att det lurar ännu större kreditbomber runt hörnet i form av portugisiska, men framför allt irländska och spanska skuldberg.