Högre priser på bröd, spannmål och grönsaker höjde prisnivån. Även prishöjningar på kläder och ökade boendekostnader (i form av högre räntor) drog upp inflationstakten. Enbart under oktober steg inflationen med 0,5 procent. ­Under de senaste tolv månaderna är inflationstakten 2,7 procent.

En stor del av senaste årets ­ökning (1,1 procentenheter) beror på högre räntekostnader som i sin tur hänger ihop med Riksbankens höjningar av styrräntan. Högre tobakspriser och bensinpriser har också skjutsat upp ­inflationen.

Sedan i somras har livsmedelshandeln flaggat för högre priser. Och de har fortsatt att flagga – ­senast i Konjunkturinstitutets månadsbarometer. Men det har tagit tid för höjningarna att sippra ned till konsumentledet.

Oktobersiffran från SCB (Statistiska centralbyrån) visar att bröd och mjöl stigit i pris. Det återstår säkert några månadssiffror för att säkert säga hur mycket det påverkar den svenska pris­nivån.

Bedömare på marknaden blev genast nervösa och började tala om risken för att Riksbanken måste höja mer och tidigare. Nästa räntemöte är i december och mycket statistik kommer att flyta under broarna innan dess.

Även om inflationen har stigit till den högsta nivån sedan början av 2003 (och då berodde det på elpriserna) har de flesta bedömare – inklusive Riksbanken – räknat med stigande inflation under det närmaste året.

Orsaken till att inflationen snart nuddar 3-procentsnivån är en ­högre räntenivå, högre energi­priser och att livsmedelspriserna går upp. I slutet av nästa år räknar Riksbanken med att inflationen börjar sjunka mot inflationsmålet 2 procent.

När Riksbanken använder måttet för underliggande inflation (KPIX), där bland annat ­räntehöjningar inte medräknas, är utvecklingen inte lika alarmerande. Enligt Riksbanken toppar den på 2,4 procent nästa år och går snabbt ner till 2 procent.

Årstakten för underliggande ­inflation var i oktober 1,4 procent, jämfört med 1 procent månaden före.

Den starka svenska ekonomin innebär högre kostnadstryck som pressar upp inflationen och tvingar Riksbanken att höja styr­räntan. Det är också skälet till att styrräntan höjts tio gånger sedan början av förra året. Vid senaste ränte­mötet signalerade riksbankschef Stefan Ingves tydligt för ­ytterligare höjningar.

Men det finns en motverkande kraft i form av osäkerhet om ­konjunkturen i USA och hur ­finansoron påverkar den globala ekonomin.

Hushållens inflationsförväntningar stiger visar undersökningar. Det är problematiskt för Riksbanken. Om hushållen förväntar sig en inflation strax under 3 procent kan det vara frestande för företagen att höja priserna. Då blir förväntningarna självupp­fyllande.

Under en lång tid har det varit svårt att höja priser. Företag har fått ta av sina marginaler och ofta goda vinster. Det blir viktigt för Riksbanken att ge signaler som visar hushållen att inflationen ska ned till 2 procent. Annars kanske den fastnar på en för hög nivå.