Både SEB och Swedbank drar en lättnadens suck i sina rapporter för det andra kvartalet. Den baltiska kvarnstenen i form av gigantiska kreditförluster har minskat betydligt i storlek. För SEB minskade kreditförlusterna i Baltikum från årets första kvartal till det andra med nära 1 miljard kronor, till 450 miljoner. Jämfört med andra kvartalet i fjol minskade de baltiska kreditförlusterna med över 80 procent. Även om Baltikum fortfarande står för en osunt stor del av bankens samlade kreditförluster så är skillnaden enorm mot hur det såg ut för något år sedan.
Swedbanks samlade kreditförluster mer än halverades, och kröp åter ned under miljardstrecket. Enligt banken har kreditkvaliteten i Baltikum förbättrats snabbare än väntat, och under andra kvartalet visade Swedbank vinst i Estland för första gången sedan 2008.
Med tanke på hur nattsvart det sett ut i Baltikum för inte minst Swedbank, som tvingats fylla på med nya pengar från aktieägarna två gånger, så är scenförändringen stor för banken.
Samtidigt finns en oro för att det åter går lite väl fort i Baltikum, och risken för bakslag ska definitivt inte negligeras.
Även den av tradition betydligt försiktigare Handelsbanken, som inte har någon verksamhet i Baltikum, har sänkt sina kreditförluster. Samma dramatik som i de två högriskbankerna kan det dock aldrig bli. Och för Nordea är minskningen av kreditförluster marginell.
Men medan det ser ljust ut på kreditförlustfronten så är det betydligt segare för den synnerligen viktiga intäktsposten räntenetto. Sämst gick det för Swedbank, som minskade räntenettot med 6 procent från det första till andra kvartalet. Jämfört med andra kvartalet i fjol är fallet betydligt brantare än så.
Men även Handelsbanken tappade i räntenetto, vilket förklaras med bland annat ökade upplåningskostnader. Att inlåningsmarginalen i den svenska verksamheten förbättrades något räckte inte till.
Med de nuvarande extrema räntenivåerna är det tveklöst svårt för bankerna att krama ut så stora vinster på det här området. Bankerna sätter nu sitt hop till att stigande räntor ska förbättra marginalerna.
Även om bankernas rapporter överlag var starka, där SEB och Swedbank stack ut, så finns det orosmoln. Bankledningarna är långt ifrån tillfreds med de nya kapitaltäcknings- och likviditetsreglerna. Därtill lurar hela tiden faran för finansiell oro och bakslag i Europa, där bankerna i många länder har det svettigt. Det finns en hel del osäkerhet i marknaden om vad fredagens så kallade stresstest av unionens 91 största banker kommer att visa och, i hög grad, eventuellt dölja.
Och att högriskbankerna är de stora vinnarna i den här rapportomgången innebär som bekant inte att de alltid kommer att inta den positionen, även om de nu håller på att skruva ned sina risknivåer.
