ANALYS | Konkurrenterna ikapp

USA:s Citi nedgraderade igår Handelsbanken i en översikt över de svenska storbankerna. Med tyngdpunkten på den långsamt växande svenska kontorsmarknaden kommer banken i ett kortare perspektiv att möta motvind från marginalpress och utmanande kapitalmarknader, menar Citi. Citi tror att Handelsbankens intäkter och vinst faller under 2008. Det är inga dramatiska tal men ändå inget att skylta med för en bank som har vant sig vid att pilarna alltid pekar uppåt.

Rensas försäljningen av SPP bort från fjärde kvartalet 2007 blir återstoden en bank som står och stampar. Kostnaderna ökar märkbart.

För en bank som i 15 år har varit bäst i klassen känns en sådan uppbromsning extra hård. SEB, Nordea och Swedbank har kommit ikapp Handelsbanken. För Swedbank och SEB har Baltikum blivit en hävstång som nu kan börja vika när inflationen i de tre länderna varierar från Estlands 10,9 procent till Lettlands ­anmärkningsvärda 16,8 procent.

Handelsbanken missade det baltiska banktåget och har därför ingen exponering till pysande ekonomiska bubblor på andra ­sidan Östersjön. Gårdagens senfärdighet kan visa sig vara en tillgång om kreditförlusterna börjar växa i Estland, Lettland och Litauen.

Frånvaron av expansion – försäljningen av SPP innebär krympning även om köpeskillingen var hög – leder naturligtvis till diskussion. Kanske ska Lars O Grönstedts dramatiska sorti ses i detta sammanhang.

Lunkar banken bara på har en ordförande inte särskilt mycket att göra. Förvärv däremot ger ordföranden en nyckelroll.

Handelsbanken har genom åren gjort många köp även om bankens ledning brukar tala varmt om organisk tillväxt där man öppnar nya egna kontor i Storbritannien och övriga Norden.

Köpet av Stadshypotek för 23 miljarder kontant 1997 står ut och få inom försäkringsbranschen ­trodde att Handelsbanken skulle hosta upp 7 miljarder kronor för SPP 2001.

Vd Pär Boman och styrelse­ledamöter som Fredrik Lundberg satsar nog i dagsläget hellre på att sitta still i båten när hela det internationella kredithavet stormar.

Lars O Grönstedts tålamod kan ha tagit slut och det måste ha blivit någon typ av temperamentsfull urladdning som rubbade bankens successionsordning sedan mitten av 1950-talet.

Stigande kostnader utan expansion är en dålig kombination. Det är därför naturligt om Pär Boman slår på stora spartrumman.

Ty botten är säkert heller inte nådd. Sysselsättningen i Sverige är fortfarande stark.

Antalet småhus och lägenheter som bjuds ut till försäljning ökar och omsättningen tycks gå långsammare men de större prisfallen har ännu inte märkts av. De kan komma längre fram om marknaden går i stå som den danska.

Med köpet av Stadshypotek blev Handelsbanken en ledande aktör på bolånemarknaden. Färre fastighetsaffärer kan slå mot Handelsbanken. Då gäller det att gneta och spara, något som nog mer är Pär Bomans melodi än Lars O Grönstedts.