Konjunkturbarometern för juni visar att de svenska hushållen inte har haft en så dyster syn på den svenska ekonomin sedan 1996. Stigande räntor, högre bensin- och matpriser gröper ur hushållskassorna och det finns inte längre pengar över till det som inte känns lika nödvändigt.

- Svenskarna är duktiga på att betala bolån och räkningar först, sen köper man mat, säger Marcus Widén, ekonom på Konjunkturinstitutet (KI).

Vi prioriterar det som är nödvändigt; bolån, hyra, mat och bensin eller månadskort för kommunala färdmedel. Allt annat får vi dra ned på:

- Kapitalvaror, bilar, resor, restaurangbesök, heminredning - sånt som man tidigare har haft konsumtionsutrymme till, säger Marcus Widén.

Frågan är hur stor del av hushållen som direkt drabbas av högre kostnader när Riksbanken höjer reporäntan, den ränta som styr bolånen.

- Omkring 50 procent av egnahems-ägarna har rörliga bolån. Det vanligaste därefter är lån med bindningstider på 2 och 5 år, knappt 20 procent har lånet bundet i fem år, säger Marcus Widén.

En räntehöjning märks alltså ganska omgående för en stor del av de svenska hushållen.

- När kostnaden för bolån ökar tvingas vi dra ned på annat, det leder till att efterfrågan sjunker och därmed priserna - och Riksbanken får ned inflationen, sammanfattar Marcus Widén.

En stor del av låntagarna, tre av fyra personer, har bolån som är mindre än 1 miljon kronor, poängterar Ylva Yngveson, privatekonom på Swedbanks institut för privatekonomi. Hon säger att omkring hälften av landets privatpersoner har skulder, andelen varierar dock i olika åldersgrupper.

- Av 30-49-åringarna har 89 procent skulder varav övervägande delen är bolån, skulden där är 496 000 i medelvärde per person, säger Ylva Yngveson.

Hon instämmer i att vi drar ned på resandet när ekonomin blir sämre, vi sparar också mindre. Ylva Yngveson säger samtidigt att de svenska löntagarna, speciellt barnfamiljerna, har fått mycket mer pengar över efter nödvändiga utgifter sedan 1998.

- Hushållen har ett bra utgångsläge, säger hon.

KI spår att inflationen kommer att toppa på 4,3 procent i september.

- Bensinpriset kommer att gå ned något på grund av minskad efterfrågan och ökat utbud från Opec. Vi tror även att vi har sett de värsta ökningarna på livsmedelspriserna. De steg väldigt mycket september till december, vi tror inte att de stiger lika mycket i höst, säger Marcus Widén.