Vid en genomgång av de tio största av storbankernas räntefonder visar det sig att ingen av fonderna har slagit sitt jämförelseindex under perioden 2004 till 2008. Det framgår av boken ”Bankbluffen”, skriven av E24:s redaktör Joel Dahlberg.

Avkastningen för de tio största fonderna varierade med mellan 2,0 och 2,75 procent under femårsperioden medan index steg med 2,9 procent för korträntefonderna och med 4,0 procent för obligationsfonderna.

En korträntefond är ett alternativ till att ha pengarna på ett bankkonto. Författaren nämner tre sparkonton där räntan ligger runt 2,3 -2,4 procent och konstaterar att åtta av nio av de största korträntefonderna misslyckas med att ge högre avkastning än sparkontona.

”För denna helt värdelösa tjänst har de knappt 2 miljoner spararna i de åtta fonderna betalat över 3,5 miljarder kronor i avgifter under fem år”, konstaterar Joel Dahlberg.

Förutom problemet med att slå index är det avgiften som äter upp den lilla avkastning som eventuellt blir. Inte någonstans inom fondsparandet spelar avgiften så stor roll som för korträntefonder, enligt Bankbluffen.

Ger fonden en avkastning på cirka 3 procent och avgiften är 0,7 procent äts närmare en fjärdedel av avkastningen upp av avgiften.

Genomsnittsavgiften för svenska korträntefonder är 0,42 procent och de två största korträntefonderna Swedbanks Svensk likviditetsfond och Nordeas Sekura tar avgifter på 0,50 respektive 0,75 procent. Spararna i Sekura har under fem år betalat 1,2 miljarder i avgifter till Nordea, enligt Bankbluffen.

Jonas Lindmark, fondanalytiker på den oberoende fondbevakningstjänsten Morningstar, konstaterar att det är svårt för räntefonder att slå index.

– Det är liten skillnad i olika räntepappers avkastning. Eftersom det är liten skillnad i resultatet på de underliggande papprena blir det ännu mindre skillnad mellan fonderna. Sen tillkommer kostnaden för avgifterna - fonder med låga avgifter lyckas lite bättre än de med höga avgifter, säger han.

Jonas Lindmark är inte särskilt förvånad över att fonderna lyckas sämre än index.

– När avgiften dras är det svårt att lyckas med det. Tyngden av avgiften avgör - och ingen kan slå index under lång tid, säger han.

Man kan fråga sig varför kunderna väljer räntefonder och varför de inte är mer kritiska till dålig avkastning och höga avgifter.

Men kunderna frågar sällan vad det kostar att sätta sparpengarna i en särskild fond och de jämför sällan avgifterna för att kunna välja det billigaste fondalternativet.

– Man visar inte gärna prislapparna i någon bransch, och en del kunder tycker det är pinsamt att fråga vad det kostar. En annan aspekt är procentsatsen, det är inte alla som inser hur mycket pengar det blir i avgift, säger Jonas Lindmark.

Jonas Lindmark efterlyser information från banken som gör kostnaden mer begriplig för kunden i gemen. Om bankerna verkligen ville informera sina kunder borde de redovisa vad det kostar i avgifter att spara x kronor i en viss fond i x antal år.

– Det skulle bli en helt annan reaktion från kunden om banken sa att det kostar 14 000 kronor under x år, jämfört med när banken säger att avgiften är 0,x procent om året, säger Jonas Lindmark.

När det gäller kundernas beteende ska man inte underskatta att många tycker att banken erbjuder en bekväm lösning, det är enkelt att gå in på ett bankkontor och få hjälp med sitt sparande.

– Det här är lite av lyxkonsumtion. Kunden kanske tycker det är svårt - och bankerna försöker krångla till det, säger Jonas Lindmark.

Finns det något som motiverar att spara i en räntefond mot bakgrund av att det ofta kostar mer än det smakar?

– Det finns två anledningar som jag ser det, säger Jonas Lindmark.

För det första kan man välja en räntefond med låg avgift som ett alternativ till bankkonto i vissa fall, under kort tid.

– Men både räntefonder och sparkonton ska användas under kort tid. Om du till exempel har pengar till en bil, så kan du sätta in den summan i en räntefond eller på ett konto för att vara säker på att ha summan kvar när bilen ska betalas, exemplifierar Jonas Lindmark.

För det andra handlar det om att man kan använda en räntefond som ett slags parkeringsplats för sina fondpengar under en kort period.

– Om aktiemarknaden står högt och du tror att det kommer att falla kan du ta ut en del av pengarna från dina aktiefonder och sätta i en räntefond i väntan på ett bättre köptillfälle. Men i dagens låga ränteläge är du garanterad låg avkastning i en räntefond - det är inte rimligt på lång sikt, säger Jonas Lindmark.