– Vi märker inte av att ungdomar är särskilt nervösa. Många är bättre rustade nu än runt it-bubblan. Och det ökar nog intresset ännu mer för att vara påläst innan man köper in sig och se över riskspridningen.
Och folkaktien Ericsson har halverats i börsvärde..hur påverkar det förtroendet för börsen?
– Många svenskar äger väldigt få aktier. Snittet ligger på 1,2-1,3 aktier per person och då främst Ericsson och Telia Sonera. Dessa personer blir så klart enormt utsatta när en sådan här sak händer och skeptisk mot branschen. Vi försöker återigen prata om hur viktig riskspridning är, det har vi sett gång på gång.
Ni tappade enormt med medlemmar efter millenniekraschen då ni hade runt 20 000 som mest. Hur ser era medlemssiffror ut idag?
– Sedan i januari har de stigit med cirka 800 personer från 6 600. Så trots att de sista månaderna har varit ganska svåra på börsen påverkas vi inte längre som vi gjorde vid millennieskiftet .
Du var tidigare projektledare för Unga Aktiesparares skolinformationsprojekt. Vad gör ni där?
– Vi utbildar lärare och förser dem med material för lektionspass om sparande. Och så har vi tre personer som är ute och föreläser direkt för elever runt om i Sverige. Vi räknar med att träffa 12 000 elever i år. Vi märker att ungdomar i gymnasieskolan och även på universitet saknar både grundläggande kunskaper och är nyfikna på information kring svårare finansiella produkter. Så fler utbildningsprojekt är något jag vill driva framöver.
Räcker det eller vill ni också se privatekonomi på skolschemat?
– Vi vill absolut att det ska vara ett obligatoriskt moment i skolan eftersom det får enorma konsekvenser för allas framtid med ppm, andra pensionsval och generellt sparande. Den privatekonomiska kunskapen borde inte enbart vara beroende av vad man får med sig hemifrån.
December brukar vara en bra börsmånad, men det är turbulenta tider, vad tror du om resten av året?
– Det är svårt att säga. Men jag kommer själv att fortsätta spara långsiktigt.
