Under måndagens handel var guldpriset som högst uppe i 989:54 dollar per troy ounce (31,1 gram). Med prisändringar på 10 dollar under en dag är det många som tror att tusendollarsvallen kommer att slås denna vecka.

Men har guldet blivit mer värt eller är det bara dollarn som försvagas? Hur är förhållandet mellan inflation, aktiemarknaderna och guldpriset?

I en värld där allting hänger ihop kan det vara svårt att veta vad som påverkar vad. En etablerad uppfattning är att investerare som oroar sig över att inflationen ska öka, ser guld som en säkrare investering än valutor. Det främs­ta skälet är att det bara finns en viss mängd av guld, medan myndigheterna kan låta tryckpressarna gå dygnet runt, eller bara lägga till några nollor på sedlarna.

Zimbabwe är just nu ett exempel på skenande inflation som världen inte sett sedan 20-talet. Enligt Zimbabwes nationella statistik ökade inflationstakten till 150 000 procent i januari. I slutskedet av en hyperinflation går det svindlande fort.

Inflationstakten är oroväckande hög i en del andra länder också, som Venezuela, där inflationen 2007 var på 22,5 procent.

Sambandet mellan guldpriset och inflationstakten är inte lika övertygande om man räknar i svenska kronor. Swedbank har i en råvarurapport gjort följande uppställning av inflationen respektive guldpriset i svenska kronor under olika tidsperioder:

Tabellen tyder snarare på det omvända förhållandet. Efter att guldpriset nådde en botten på 252:80 dollar per uns den 20 juli 1999 har det i stort sett gått uppåt, samtidigt som inflationen bara var 12,0 procent 2000–2007.

Flera ekonomiska studier som gjorts, pekar emellertid på att det finns ett klart samband mellan guldpriset och inflationen mätt i dollar.

Ett något svagare och omvänt samband finns också mellan guldpriset och de amerikanska aktiemarknaderna. Det vill säga att guldpriset går upp när börsen går ned och omvänt.

På kort sikt – några månader – är det inte möjligt att se något samband, men på lång sikt – fem år – är sambandet tydligt.

Om talet 1 innebär att guldet och inflationen rör sig helt identiskt, ligger talet för en femårsperiod under 1979–2005 på 0,7, enligt en studie som James Ross McCown på Oklahoma City ­University har gjort. Jämförs guld med avkastningen på aktier i USA är talet –0,6.

Detta strider mot utvecklingen de senaste åren då både aktier och guld ökat kraftigt i värde. I en intervju säger James Ross McCown att detta troligen beror på att välståndet ökat snabbt i de delar av världen där det är vanligt att investera i guld, som Mellanöstern och Indien.

Speciellt vid stora börskriser spelar guldet en nyckelroll. En studie som Brian M Lucey på Trinity College i Dublin har gjort visar att guld är en ”hedge”, det vill säga ett bättre alternativ än aktier, när börserna faller. Guldet är dessutom en ”safe haven” (nödhamn) vid extrema situationer, det vill säga det bästa alternativet under en kris. Men guldet fungerar bara som en nödhamn under femton dagar efter en ­extrem börskris.

Den svenska Riksbanken hör till dem som är skeptiska till guld på lång sikt:

”Riksbanken har, i likhet med många andra centralbanker, valt att minska sitt guldinnehav... Anledningen till det är att guld är en relativt sett riskfylld tillgång vars prisvariationer är stora. Samtidigt har guld historiskt sett gett en förhållandevis låg avkastning.”