Sedan början av juli har Riksbankens styrränta legat stilla på 2 procent. Men inte bankernas boräntor.

Aftonbladet och E24:s granskning av Swedbanks, SEB:s, Nordeas och SBAB:s rörliga tremånadersräntor visar att de har stigit kraftigt, medan de tvååriga bolånen antingen har sjunkit eller legat stilla. Därför är de tvååriga boräntorna just nu mellan 0,2 och 0,6 procentenheter lägre än de rörliga tvååriga boräntorna.

JÄMFÖR SJÄLVHitta billigaste boräntan just nu

Att de rörliga boräntorna har stigit sedan juli beror på flera saker:

• Dels har interbankräntan Stibor (räntan som bankerna betalar när de lånar pengar av varandra) stigit under hösten, trots att styrräntan har legat stilla.

– Interbankräntan ligger betydligt högre än styrräntan. Det beror på att alla banker vill vara likvida, alltså att det är stor efterfrågan på att bunkra upp pengar i banksystemet. När efterfrågan är stor går räntan upp, säger SBAB:s chefsekonom Tomas Pousette.

Att bankerna bunkrar upp pengar beror i sin tur på EU:s nya kapitaltäckningsregler, som kräver högre likviditet hos bankerna från 1 juli 2012.

• Dessutom finansierar bankerna kundernas korta räntor genom att sälja fleråriga bostadsobligationer. Pensionsfonder och andra placerare anser att bostadsobligationer just nu är riskabla, och därför vill de ha bättre betalt för obligationerna. Då blir det dyrare för bankerna att finansiera de korta lånen.

Att de långa boräntorna sjunker eller ligger stilla sedan juli beror på att:

• Långa boräntor påverkas mest av den internationella konjunkturen, vad som händer i Europa och USA. Just nu är de långa räntorna otroligt nerpressade av att marknaden förväntar sig en lång period av svag tillväxt eller av djup kris.

– Om det visar sig att det i stället blir en vanlig lågkonjunktur och ingen finanskris, då tror jag att de långa räntorna går upp, och därmed även de långa boräntorna, säger Tomas Pousette.

JÄMFÖR SJÄLVHitta billigaste boräntan just nu