Frågorna Vattenfall inte vill svara på

1.Den nuvarande prissättningen via Nordpool får kraftig kritik från inte bara småkunder, utan också från industrin. Hur kan systemet förbättras?

Vi förstår att det blir missnöje om elpriset går upp. Elpriset har generellt gått upp de senaste åren och det beror bland annat på politiska styrmedel, t ex högre energiskatt, kalla vintrar med hög förbrukning och låga nivåer i vattenmagasinen. Tyvärr finns det en del missuppfattningar om elmarknaden i debatten, till exempel att vi har en svensk elmarknad när den är nordisk där de sex största aktörerna (Vattenfall, Statkraft, Fortum, EON, PVO och DONG) har ungefär 65 procent i marknadsandel. Elmarknaden har också granskats hårdare än kanske någon annan marknad. Både Konkurrensverket, Energimarknadsinspektionen och andra oberoende utredningar har visat samma sak - elmarknaden och dess prissättning fungerar väl.

Prissättningen av el sker på den Nordiska elbörsen, Nordpool, och Vattenfalls elhandelsverksamhet handlar el på den Nordiska elbörsen precis som alla andra elhandelsföretag. Samtidigt som 75 procent av Vattenfalls kunder väljer att ha kontroll över sitt elpris med ett fast prisavtal så är det viktigt för oss som elhandelsbolag att arbeta aktivt med energirådgivning till våra kunder.

2. Hur förklarar och motiverar ni att priserna på Nordpool, inte minst för Sverige, sedan 2009 legat på samma nivå eller över priset på den tyska elmarknaden?

Priset på el fastställs på Nordpool och bestäms av tillgång och efterfrågan på kraft. De senaste två vintrarna har varit mycket kalla med hög förbrukning, periodvis låg tillgänglighet inom kärnkraften och låga nivåer i vattenmagasinen. Priset bestäms till exempel av nederbörd, bränslepriser, priser på elcertifikat, elförbrukning samt inte minst på överföringsförmåga i näten på den nordiska elmarknaden. Vår uppfattning är att marknaden fungerar väl och genom att förstärka näten inom och mellan länder kan el transporteras från billigare till dyrare områden vilket ger en utjämning av priset samt ökar leveranssäkerheten.

3. När elpriserna i Tyskland och Danmark faller kraftigt, varför slår det inte slår igenom på prissättningen på Nordpool?

En orsak är problem med överföringskapaciteten i elnäten i Norden och mellan Norden och kontinenten. Kapaciteten behöver byggas ut av systemoperatörerna (Svenska Kraftnät i Sverige).

4. Hur mycket av de vinster ni gör i den svenska verksamheten investeras i förnybar energi i landet, uppdelat på energislag?

Vattenfall är ett stort europeiskt energibolag med verksamhet i åtta länder. Vi redovisar inte resultatet uppdelat på länder utan för så kallade rörelsesegment vilka t o m 2010 utgjordes av segmenten Pan Europe, Nordic, Central Europe och Benelux.

Vattenfall har årligen redovisat sina investeringar i årsredovisningarna, fördelat på operativa segment och uppdelat på elproduktionsslag, värme och elnät. De tre senaste åren (2008-2010) har Vattenfall investerat över 27 miljarder SEK i förnybar energi varav drygt 20 miljarder SEK i vindkraft och resterande främst i vattenkraft och biobränslebaserad värmeproduktion. För 5-årsperioden 2011-2015 planerar Vattenfall att investera drygt 37 miljarder i förnybar energi.

5. Är transparensen på Nordpool på högsta möjliga nivå i dag?

Vattenfall välkomnar ökad transparens men denna fråga besvaras bäst av Nordpool, övervakande myndigheter och marknadsplatser. Vi kan dock säga att Nordpool består, liksom övriga råvarubörser, av en köpar- och en säljarsida. All Vattenfalls elproduktion i Sverige säljs via den nordiska elbörsen, Nordpool, och elhandelssidan köper också sin el där.

6. Vad har ni gjort för rörelseresultat (Ebit) samt avkastning på sysselsatt kapital i den svenska verksamheten, per år, under 2000-talet? Fördela på elproduktion och nät?

Vattenfall redovisar resultatet fördelat på rörelsesegmenten Pan Europe, Nordic, Central Europe och Benelux och inte på enskilda länder tom 2010. Sverige utgör den absolut största delen av geografiskt område Norden. Rörelseresultat för geografiskt område Norden uppgick för åren 2010 till nedanstående belopp. Vad gäller avkastning på sysselsatt kapital publicerar Vattenfall inte detta resultatmått utan istället avkastning på nettotillgångar, RoNA (Return on Net Assets). Skillnaden mellan måtten är främst att i nettotillgångar inräknas ej likvida medel. Nedan visas RoNA för geografiskt område Norden (dvs inklusive svensk kärnkraft och vindkraft). Geografiskt område Norden EBIT 2010, 21,2 Mdr SEK, och RoNA 2010 18,8 procent. Fler siffror finns tillgängliga i årsredovisningen.

7. Har ni gjort några uppskrivningar av värdet på de svenska tillgångarna under 2000-talet?

Utöver några reverseringar av tidigare gjorda nedskrivningar har inga uppskrivningar av tillgångar gjorts.

8. Hur ser de redovisade svenska siffrorna ut i förhållande till era övriga marknader? Hur förklarar ni eventuella skillnader i lönsamhet mellan Sverige och andra marknader?

Lönsamheten uttryckt i RoNA har varierat mellan åren och även mellan Norden och Centraleuropa. Under åren 2006-2009 var RoNA högre i Vattenfall Centraleuropa medan den var högre i Norden för åren 2004, 2005, och 2010. Skillnaderna i lönsamhet förklaras av flera faktorer såsom: produktions- och försäljningsvolymer, uppnådda priser, temperaturskillnader som påverkat konsumtionen, produktionsvolymer och produktionsanläggningarnas tillgänglighet, drifts- och underhållskostnader och valutakurser.

9. Vad är skälet till att de tre stora elbolagen har en fantastisk lönsamhet på sin tradingverksamhet, medan en del mindre aktörer går med förlust eller helt har lämnat marknaden?

Vattenfall Tradings (Business Unit Trading) verksamhet har visat ett bra resultat för 2010 vilket främst har att göra med goda resultat inom bland annat handel med elektricitet, gas, olja och kol. Vattenfall har inte möjlighet att kommentera andra företags verksamhet.

10. Är transparensen i er redovisning på högsta möjliga nivå i dag?

Vattenfall's finansiella redovisning anses av kreditgivare, obligationsinvesterare och analytiker vara transparant och av hög kvalitet. Vattenfalls årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar har fått höga betyg i flera internationella studier. Kontakta gärna några av de analytiker som regelbundet följer Vattenfall. Namn och kontaktuppgifter finns på Vattenfalls hemsida: http://www.vattenfall.com/en/list-of-analysts.htm

11. Kan säkerheten kring de svenska kärnkraftverken förbättras, eller är den perfekt?

Vattenfall arbetar alltid aktivt och intresserat med olika säkerhetsfrågor vid våra kärnkraftverk. Vi följer med i forskningen och förbättrar ständigt våra säkerhetssystem i takt med utvecklingen på området. Det är vårt ansvar att på olika sätt hela tiden arbeta för bästa möjliga säkerhet, inte minst genom att dela med oss av erfarenheter från våra egna reaktorer och ta tillvara på erfarenheter från andra kärnkraftverk över hela världen. På så vis uppfyller vi också de krav som samhället ställer på våra kärnkraftverk genom Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.

För att säkerställa långsiktig drift av våra kärnkraftverk genomförs det största moderniseringsprogrammet i svensk kärnkraft sedan den byggdes. Programmet pågår ytterligare ett par år och vi har nu investerat drygt hälften av de 50 miljarder kronor som vi har avsatt för investeringar i säkerhet, effekthöjning och yttre skydd och nu börjar vi se resultat.

12. Kan leveranssäkerheten i den svenska elförsörjningen förbättras, eller är den perfekt?

Perfekt leveranssäkerhet, i betydelsen inga strömavbrott över huvud taget, är tyvärr inte möjligt att uppnå. Men vi ligger nu på 99,97 procents tillgänglighet och jobbar målmedvetet för att nå ännu högre. De senaste sju åren har vi investerat över tolv miljarder på att förbättra våra nät och en betydande del av de tolv miljarder vi tänker investera de närmaste fyra åren går till områden där vi ännu inte hunnit bygga om. Ett av våra 10 kundlöften handlar om tillgänglighet och där går vi längre än vad ellagen kräver vilket visar vår ambition att möta våra kunders och samhällets krav på ständig tillgång till el idag och i framtiden.

13. Hur stor är koncernens samlade budget för pr, marknadsföring, lobbyism och information?

Vi har som policy att inte gå ut offentligt med denna typ av information men vi berättar gärna om vad vi gör inom respektive område.

14. Tunga representanter för industrin är starkt kritiska till både osäkerheten i elförsörjningen och priserna. Vad har ni för kommentar till det?

Vi förstår att det blir missnöje om elpriset går upp på den nordiska elbörsen. Vattenfall arbetar med att ha så långa avtal med fasta priser som möjligt med industrin för att skapa stabila förutsättningar. Vattenfalls ambition är att skapa trygga och stabila förutsättningar för den svenska elmarknaden. Vi och våra kunder gynnas mest av en stabil och förutsägbar marknad vilket också delvis är en politisk fråga. När det gäller leveranssäkerheten så är det något som fungerar väl i stora delara av landet i Vattenfalls elnät. Det finns dock förbättringar som behöver göras och vi investerar mer pengar i detta.

15. Hela 97 procent av Aftonbladets och E24:s läsare saknar förtroende för elbolagen, och kräver politiska ingripande för en förändring. Vad har ni för kommentar till det?

Det är naturligtvis inte bra om förtroendet för oss är lågt. Vi vill vara öppna och berättar gärna om vår verksamhet samt bidra till en väl fungerande och stabil energiproduktion i Sverige. Vattenfall agerar efter marknadens förutsättningar där reglerna sätts av politiker, myndigheter och den öppna marknaden.