På onsdag presenterar Finansinspektionen (FI) sitt förslag om ett bolånetak. Syftet med bolånetaket är att hushållen inte ska låna för mycket till sina bostadsköp.
Taket kommer att ligga inom intervallet 75–90 procent av fastighetens marknadsvärde, eller belåningsvärde, och begränsningen ska alltså gälla för privatpersoner när de tar nya lån med bostaden som pant.
Bakgrunden till förslaget om ett bolånetak är att FI oroas över ”trenden med stigande belåningsgrader ur ett konsument-skyddsperspektiv”.
Fi skriver i ett pressmeddelande daterat i februari i år att ”även måttliga prisfall på bostadsmarknaden kan göra att ett antal hushåll får större lån än marknadsvärdet på fastigheten. Om ett sådant hushåll samtidigt drabbas av till exempel arbetslöshet kan det medföra att hushållet tvingas sälja bostaden med förlust”.
Inför beskedet tror marknadsbedömare att FI kommer att föreslå ett tak i närheten av 90 procent.
- Det är troligt att FI föreslår något försiktigt med ett högt tak. Jag tror att man vill genomföra det här gradvis och se vilken effekt det får, hur det kommer att begränsa utlåningen, säger Olle Holmgren, ekonom på SEB:s ränteanalys.
Olle Holmgren betonar att det är tre faktorer som kommer att göra lånen dyrare framöver; Riksbankens räntehöjningar, bolånetaket och framtida krav på att bankerna ska låna upp pengar på längre löptider.
- Jag tror varken att det blir 75 eller 90 procent, min gissning är att det blir 85 procent. Det behöver inte nödvändigtvis få så stor effekt, men det blir en effekt av det, säger Tor Borg, analytiker på SBAB.
Annika Winsth, chefekonom på Nordea, räknar inte heller med att FI presenterar några större överraskningar.
- Jag tror att taket hamnar runt 90 procent, det får inte så stora konsekvenser. Skulle man däremot välja ett tak runt 75 procent får det stora konsekvenser för omsättning och pris på bostadsmarknaden, säger Annika Winsth.
Hon tror dock inte att FI väljer ett lägre bolånetak med tanke på det läge ekonomin befinner sig i.
- Väljer man ett tak runt 90 procent har man plockat bort dem som ligger i kanterna och ändå markerat. Det vore överraskande om det blir ett lägre tak, säger hon.
Jeanette Gustafsdotter, vd för Mäklarsamfundet, hoppas att bolånetaket hamnar runt 90 procent och att det inte sätts lägre.
- Då har man en rimlig chans att få lån i områden där bostäderna är dyra, som till exempel i Stockholm. Sen är det viktigt att man inte stänger ute ungdomarna från bostadsmarknaden, de har inte hunnit bygga upp något kapital, säger Jeanette Gustafsdotter.
Det finns samtidigt tecken som tyder på att bolåntagarna så sakteliga börjar anpassa sig till högre räntenivåer.
Färsk statistik från SBAB visar att andelen bolån med tremånadersränta minskade till 82 procent i april, från 84 procent i mars. Andelen bolån med bindningstider på ett till fyra år ökade samtidigt från 14 till 16 procent.
Enligt tidigare uppgifter från FI kommer ett bolånetak att införas från den 1 juli i år.
