Det läckande stadsgasnätet är inte bara riskfyllt för människor, som SvD Näringsliv skrev igår. Det är också farligt för miljön. Men det hänger ihop, enligt ­Henry Linnsén på Länsstyrelsen ­ i Stockholms län.

–Ju mindre det läcker från gasnätet, desto mindre är sanno­likheten att det händer olyckor som kan skada människor, det är ju självklart, säger Henry Linnsén.

Och det är inga små mängder som läcker ut. Uppgifter från miljö­förvaltningen visar att stadsgasnätet läcker cirka 11 miljoner normalkubikmeter gas per år. Det är hela 11 procent av ­produktionen vid spaltgasverket i Hjorthagen. Läckorna från stadsgasnätet ger lika mycket ­utsläpp av växthusgaser som 19500 bilar, enligt ­beräkningar från miljö­förvaltningen i Stockholms stad.

Det innebar att Fortum tvingades söka miljötillstånd för själva stadsgasnätet i miljödomstolen. Det gjordes 2002. Först erbjöd sig Fortum att minska läckaget med 40 procent under en 20-årsperiod.

–Det var ju så uppenbart att det läckte så mycket, säger Åsa Hoffman på miljöförvaltningen, Stockholms Stad.

Men sedan aviserade Fortum att de successivt ska gå över från stadsgas till naturgas, som de ska ta in via hamnen i Nynäshamn. Ur klimatsynpunkt är naturgas farligare än stadsgas eftersom den avger metangas – som är en 25 gånger starkare växthusgas än koldioxid. Miljöförvaltningen ­ansåg då att Fortum skulle minska läckaget med 62 procent fram till 2020 – vilket skulle motsvara en 40-procentig minskning av klimatgaser.

–Det var ju inte själva läckaget, utan klimatgaserna som var viktiga för oss, säger Åsa Hoffman.

Men Fortum slog bakut. Bolaget ville fortfarande bara minska ­själva läckaget med 40 procent ­ – inte med 62 procent. Då bedömde bolagsrepresentanter att kostnaden för investeringar nära skulle fördubblas under de 20 åren: Från 660 miljoner kronor till 1,1 miljarder kronor, en kostnad som bolaget, enligt ett yttrande till Miljödomstolen, ansåg vara ”orimligt hög”.

Det tyckte inte miljöförvaltningen – som ansåg den skälig. De ville sätta tvingande krav på att Fortum skulle minska utsläppen av klimatgaser med 40 procent. Detta tvingande krav kallas gränsvärde. Fortum skulle då tvingas till kostnader på 1,1 miljarder kronor. Men när frågan kom upp i miljöförvaltningens politiska nämnd, Miljö- och Hälso­skyddsnämnden, den 12 december 2006 gick den då nya borgerliga majoriteten emot sin egen förvaltning. Beslutet mildrades från tvingande till en rekommendation.

Miljöborgarrådet Ulla Hamilton sa, enligt protokollet:

”En reducering, likt den som föreslås av förvaltningen, innebär samtidigt betydande kostnader för Fortum. Det är viktigt att kostnaderna står i proportion till miljönyttan och att i det här fallet begära ett gränsvärde anser vi vara ett alltfört hårt krav. Utsläppsminskningen ... bör vara ett riktvärde”

Det blev också beslutet i miljödomstolen i oktober 2007.

Under åren 2002 till 2007 har Fortum Värme gjort samlade vinster efter finansnetto på över 7 miljarder kronor.

–Jag tycker att det borde ha ­varit ett tvingande krav och inte en rekommendation, säger Rolf Brattström (v) som då satt i miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Varför det?

–Därför att samhället ska förvissa sig om att företag åtar sig att inte släppa ut växthusgaser. Explosionsrisken och gasutsläpp spelar också in, säger han.

Vad är skillnaden mellan riktvärde och gränsvärde?

–Ett gränsvärde är mer strikt. Överskrider man ett gränsvärde kan bolaget bli åtalat. Överskrids riktvärdet måste de också vidta åtgärder, men det är inte lika strikt, säger miljö- och hälso­skyddsinspektör Åsa Hoffman.

Fortum Värmes kommunikationschef Jens Bjöörn säger att det viktiga ur miljösynpunkt på sikt är att föra in biogas i stadsgasnätet.

När är det biogas i hela stadsgasnätet?

–Det vågar jag inte göra någon uppskattning på. Vi börjar med att distribuera till fordonsgasmackar.

Ska ni överklaga domen i miljödomstolen?

–Inte vad jag vet.

SvD Näringsliv sökte under gårdagen Ulla Hamilton för en kommentar, men hon hon hade inte möjlighet att återkomma.