Elpriset låg ovanligt högti september månad, men har nu sjunkit tillbaka betydligt som en effekt av finanskrisen. Den har gått från att kosta omkring 75 öre per kilowattimme till cirka 55 öre utan skatt och moms.

- Spotpriserna har gått ner ordentligt från topparna i somras. Samtidigt ser man att det fattas en bit innan det känns behagligt. Det ska ner en bit till, säger Magnus Askaner, elrådgivare på Elprisguiden.se, en sida med information och jämförelse av elpriser.

Som elkonsument är det kanske svårt att veta vad som är bäst – att välja ett fast elpris för att försäkra sig mot plötsliga höjningar eller stora variationer i elpriset på Nordpool, eller ett rörligt för att dra nytta av ett eventuellt ytterligare prisfall nästa år. Omid Ashrafi, pressansvarig på Elskling.se, en sajt där det går att jämföra olika elavtal, säger att det viktigaste är att utgå ifrån vad man tror sig kunna klara av.

- För familjer somklarar stora variationer i elkostnaden kan ett rörligt avtal vara mer förmånligt på lång sikt. För en familj med små marginaler i ekonomin kan tryggheten av att ha ett fast avtal dock överväga detta, säger Omid Ashrafi och fortsätter,

- Det generella råd vi brukar ge till konsumenter avseende val av fast jämfört med rörligt avtal är att utgå från sin egen privatekonomi istället för förväntningar om framtida utveckling.

På vintrarna beror elpriset till stor del på vädret. Blir det kallt tvingas vi importera energi, och i år är marginalerna små. Huvudanledningarna till att produktionsnivån är låg är att flera kärnreaktorer står stilla, samt att en undervattenskabel har gått av mellan Norge och Sverige.

- Det som håller spotpriserna uppe är kabeln i Norge som är av och som inte blir lagad förrän i mars. Det hindrar flödet av el mellan Norge och Sverige. Och av någon anledning går alltid kärnreaktorerna sönder på vintern, säger Magnus Askaner.

- Under kalla vinterdagar har vi för liten elproduktion för att klara av efterfrågan. Får vi en tioårsvinter när det är extra kallt riskerar vi ett underskott och behöver kunna importera, säger Lars Molde, energiexpert på Capgemini.

Det innebär att om det blir en varm vinter så kan elpriset fortsätta sjunka. Om det däremot blir kallt kan vi tvingas importera el från exempelvis Tyskland, och då drivs spotpriset upp.

Under nästa år kommer elen dock förmodligen att bli billigare.

- Priserna påverkas väldigt mycket av kol- och oljepriserna och de kan förväntas sjunka ännu mer, vilket har en dämpande effekt. Vi kan också förvänta oss lägre efterfrågan från industrin, vilket borde göra att priserna går ner. Det hör ihop med att den industriella produktionen sjunker, säger Lars Molde.

Ytterligare en prispressarfaktor är att priset på utsläppsrätter sjunker, vilket också hjälper till att göra energi som producerats med fossila bränslen billigare.

Ser man till priset för konsumenterna finns det dock två faktorer som inte går att påverka, och som kommer att göra elen något dyrare nästa år. Den första är en skatte- och avgiftshöjning på cirka två öre, vilket enligt Magnus Askaner motsvarar omkring 2 procent av slutpriset för konsumenterna. Det andra är att många elbolag höjer sina nätavgifter, den fasta delen av elpriset.

Det är dock frågan om elpriserna kommer att förbli låga under de närmaste åren. Capgemini har i en rapport analyserat de investeringar som görs jämfört med de energibehov som finns. För Norden ser det ganska mörkt ut med elberoendet. Vi kommer även i fortsättningen vara beroende av elimport – åtminstone till år 2012, då Finlands nya kärnreaktor sätts igång. Reaktorn har blivit tre år försenad.

- Just nu är det många projekt, exempelvis vindkraftssatsningar, som försenas på grund av brist på finansiering, och det elöverskott man har trott skulle tillkomma på den nordiska elmarknaden skjuts nu på framtiden. Det kommer sannolikt innebära att priset går upp. När den nya reaktorn kommer in blir det ett monumentalt tillskott, säger Lars Molde.

Att planerade europeiska energiinvesteringar nu skjuts upp innebär att det på lite längre sikt kan bli brist på el.

- När konjunkturen tar fart igen är risken är att man slår i taket kapacitetsmässigt, och det kan bli elbrist i Europa, säger Lars Molde.