När de rödgröna ska finansiera sin budget blir det minus för många. För de allra flesta blir det också en del plus så nettot kan vara svårt att räkna fram.

Dessutom handlar det som vilka effekterna blir om förslagen blir verklighet, hur ekonomin i stort påverkas.

När det gäller att ta in pengar till statskassan är det ofta mycket svårare än att spendera. I de rödgrönas budgetförslag går utgifter och inkomster ihop med ett litet, litet överskott som mer kan kallas för felräkningspengar.

Vi kan minnas från sommaren 2006 då allianspartierna utlovade en slopad fastighetsskatt som sedan inte gick att finansiera på annat sätt än att många fick fortsätta att betala det som fick det nya namnet fastighetsavgift. Och vi fick den helt nya uppskovsskatten som ingen räknat med. Värnskatten skulle också bort men den finns fortfarande kvar.

Listan på hur pengar ska tas in är lång. Frågan är om alla förslag är helt realistiska. Och blir de inte verklighet så måste notan betalas på något annat sätt. Det kan alltså bli andra förlorare och andra vinnare om de rödgröna vinner valet och ska göra verklighet av förslagen.

Här är några exempel på vilka som får betala.

• Betald villa i attraktivt område.

Fastighetsskatten ska återinföras på taxeringsvärde över 4,5 miljoner kronor. Den villa som är taxerad till 6 miljoner får alltså en ytterligare skatt på 15 000 kronor per år.

• Förmögenhetsskatten åter.

Skatten ska komma tillbaka 2012 och ge 4 miljarder till statskassan. Men först ska den utredas och sedan utformas så att den inte påverkar företagarna negativt. Frågan är om detta är genomförbart. Blir skatten verklighet så blir den i praktiken till stora delar en pensionärsskatt.

• Höjd inkomstskatt.

Delar av jobbskatteavdraget försvinner och ger högre skatt på inkomster över 40 000 kronor. Dessutom föreslås en mindre skattehöjning för alla inkomsttagare på max 269 kronor i månaden.

• Högre skatt på alkohol.

Vinflaskan blir ungefär 2,50 kronor och spritflaskan 24 kronor dyrare.

• Högre skatt på tobak.

Snusdosan ökar i pris med cirka 2,40 kronor och cigarettpaketet med 2 kronor.

• Bensinen.

Skatten på koldioxid höjs så att bensinpriset stiger i två steg med totalt 49 öre. De med höga avdrag för jobbresor får en viss kompensation men för alla andra som måste använda bilen blir det dyrare.

Några kronor minus här och där kommer troligen inte att märkas så mycket för många. För andra blir skattehöjningarna mer kännbara.

Enligt den utredning som Riksdagens utredningstjänst har gjort på uppdrag av de rödgröna så är det framför allt höginkomsttagarna som får betala.

Men som alltid när det gäller skattehöjningar så är det lätt att räkna på själva kronorna i förslaget men mycket svårt att räkna på de indirekta effekterna. Hur kommer människor att reagera på förändringarna och hur ändrar de sitt beteende? Kan ändringen i fastighetsskatten påverka bostadspriserna? Kan hotet om en ny förmögenhetsskatt jaga bort investeringar i Sverige? Och dricker vi mindre om spriten blir dyrare eller blir det mer svartsprit som inte ger pengar till statskassan?

Att förändra skatter i ett land som lever i en så internationell ekonomi som Sverige gör kan också påverka.

Men allt vi vet nu är att det finns ett antal sura äpplen i de rödgrönas budgetkorg. De allra flesta kan räkna med att vi måste ta en liten tugga av dessa äpplen och några kommer att tvingas ta ganska stora bett.