I takt med att såväl antalet fonder som fondsparare vuxit i antal under de senaste tio åren har fondförmögenheten i Sverige nästan fyrdubblats.

Med facit i hand har aktier och aktiefonder varit den överlägset bästa placeringen på lång sikt.

–För den som sparar långsiktigt har sparkonto varit ett betydligt sämre alternativ också under denna tioårsperiod trots de kraftiga svängningarna på världens aktiebörser, säger Pia Nilsson, vd för Fondbolagens förening, som studerat utvecklingen.

Den som placerade 10000 kronor 1997 i en aktiefond hade 22000 kronor 2007. Det är nästan dubbelt så mycket som den som placerat samma summa på ett sparkonto och fått nöja sig med 11800 kronor.

Aktiefonder har i snitt gett en avkastning på totalt 120 procent under perioden medan ett genomsnittligt sparkonto endast gett 18 procent. Allra bäst har det gått för Rysslandsfonder som stigit med över 780 procent. I botten hamnar Japanfonder på 14 procent. Den som sålde aktiefonderna när de stod på topp 1999 och flyttade pengarna till ett sparkonto hade 2007 cirka 16600 kronor på kontot. Hade pengarna varit kvar i fonden hade värdet istället varit 22000 kronor, eller 18400 kronor efter skatt vid uttag.

–De som gick ur aktiemarknaden i slutet av nedgången 2003 kanske känner sig nöjda nu över att slippa vara med när det är oroligt på börsen. Men, de har missat den långa perioden med uppgång, säger Pia Nilsson.

Bland det som oroar fondbranschen mest är att hushållens direktsparande i fonder minskat rejält under de senaste tio åren. Samtidigt har intresset ökat kraftigt för lågriskalternativ som sparkonton och aktieindexobligationer.

–Möjligheten att spara i fonder både till tjänstepension och premiepension har gjort att många kanske tycker att de redan sparar tillräckligt i aktiefonder, säger Erik Feldt, chef för Nordea Fonder.

Peter Rönnström, förvaltare vid Lannebo Fonder tycker att situationen är oroande.

–Det är svårt för löntagare att få reala löneökningar. Att spara i aktiefonder är det bästa sättet att komma åt lite av bolagens vinster, säger han.

Trots att både traditionell livförsäkring och sparkonto haft större del av nysparandet har fondernas andel av hushållens samlade finansiella förmögenhet, exklusive premiepensionen, nästan fördubblats.

Förklaringen är att fonder helt enkelt haft en bättre värde- utveckling. Hushållens fondförmögenhet har ökat från 333 miljarder till 999 miljarder kronor, varav 333 miljarder kronor i ny-sparande och 333 miljarder kronor i värde­ökning.