För andra månaden i följd backar SEB:s Boprisindikator. Av tillfrågade hushåll svarar 36 procent att de tror att bostadspriserna kommer att stiga det kommande året, att jämföra med 46 procent i juni. 32 procent spår fallande priser mot 25 procent i juni.

- Det är ett kraftigt fall, men jag är inte alls förvånad över det. Och man ska veta att undersökningen gjordes innan Riksbankens räntehöjning och hökaktiga räntebana, säger SEB:s privatekonom Gunilla Nyström till E24.

28 procent av hushållen tror på oförändrade priser, vilket innebär att sammanlagt 60 procent tror på stillastående eller fallande priser.

SEB definierar sin Boprisindikator som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande priser och andelen som tror på fallande priser. Indikatorn ligger i julimätningen på 4, en nedgång med 17 enheter sedan förra månaden.

- Stigande kostnader för räntor, bensin och livsmedel i kombination med svagare konjunktur har fått hushållen att se mer negativt på bostadsmarknaden, säger SEB:s privatekonom Gunilla Nyström.

Av de hushåll som har helt eller delvis rörlig ränta på sina lån svarar åtta procent att de har för avsikt att binda räntan inom den kommande tremånadersperioden. Det är en uppgång med 4 procentenheter sedan förra mätningen.

- Med den högsta inflationstakten på femton år oroar sig sannolikt fler hushåll för ännu högre räntor framöver, menar Gunilla Nyström.

På frågan ”Riksbankens reporänta, som styr rörliga hushållslån, ligger idag på 4,25 procent, vad tror du den är om ett år?” svarar hushållen i genomsnitt att reporäntan ligger på 4,71 procent om ett år. Det är 13 räntepunkter högre än förra månaden. Värt att notera är att frågan ställdes före Riksbankens senaste höjning. Hushållen hade alltså ställt in sig på en högre ränta. Reporäntan ligger efter förra veckans höjning på 4,5 procent.

- Hushållen har ofta legat lägre än Riksbanken, men för några månader sedan skiftade detta. Hushållen har sett och upplevt den högre inflationstakten med högre priser, säger Gunilla Nyström.

Vilka effekter får hushållens ökade tro på fallande priser när utbudet på villor och bostadsrätter som är till salu samtidigt är rekordhögt i landet?

- Det säger sig självt att om sex av tio som kommer på visningen tror på stillastående eller fallande priser så kommer det att ta längre tid att sälja sin bostad. Det kan också innebära en nedåtpress i vissa regioner, säger Gunilla Nyström.

Hon understryker också att de kraftigt ökade priserna på bolån - 76 procents höjning på två år - inte bara är ett resultat av bankernas snegling på Riksbankens agerande, utan är en konsekvens av det höjda priset på pengar handeln mellan bankerna globalt, den så kallade interbankhandeln.

Sedan förra sommaren har den amerikanska subprime-problematiken gjort att bankernas förtroende för varandra har sänkts. Det har drivit på påslaget på utlåning och därmed har också priserna höjts.

- Vi kan inte länge säga att den korta bolåneräntan styrs av reporäntan, utan det kan komma höjningar däremellan och det har det också skett hos samtliga banker, säger Gunilla Nyström.

Demoskop genomför varje månad sedan mars 2003 på uppdrag av SEB undersökningen Boprisindikatorn.